Från högt till lågt.

17/1/2022 Livet händer nu nu nu. Och det är både härligt och intensivt. Jag pendlar mellan att krisa inför framtiden eller va hög på livet. I fredags hade vi vernissage och jag drack vin och träffade Konstfackskompisar. Sprang med vänner genom utställningen för att möta upp någon utanför, eller ta en cigarett. Blev guidad till folks verk eller guidad och visade mitt eget verk själv. På lördagen åkte jag Atto och Erik till Södertälje och åt middag hos Kajsa.  20/1/2022 Plötsligt kommer nya restrektioner och omnikrom sprids i rekordfart. Alla blir sjuka, lektionerna läggs på zoom och caféet på Konstfack stänger. Det känns som att min skolgång rinner ur mina händer. Det känns som att tiden tickar, samtidigt som jag inte har någon kontroll. Det gör ont för tålamodet har tagit slut. Hur stor del av mina 20-nånting år kommer gå åt att leva under restriktioner? Jag blir så trött, ledsen och stressad. Jag och Atto bokar en eftermiddag på spa som någon slags lösning på den deppiga situationen. Jag tänker tillbaka på hösten och hur kul allt va. Hur spännande det va i skolan, hur det va fest jämt. Hur vi va på Fasching en gång i veckan och middag på pressbyrån blev standard innan man drog vidare. Någon säger att kurvan ska peaka i slutet av januari och jag hoppas bara att det går snabbt så detta kan vända så snart som möjligt.