Tillbaka på Universitetet + Att gå sin egen väg

Igår var jag en sväng förbi skolan för att låna några böcker och träffa min handledare. Jag har inte varit på universitetet på jättelänge nu, och det kändes så konstigt att vara tillbaka där igen. Det var som att tiden hade stått stilla på skolan. Att allt var precis som det alltid har varit, och att ingenting hade förändrats, trots att det har hänt så mycket i mitt liv sedan jag var där sist.  Människor var påväg till olika föreläsningar, några satt och pluggade i korridorerna och andra köade för att värma matlådan. Jag gick förbi ett klassrum där några satt och hade en lektion i Grunken, en grundkurs i matte som jag själv läste under mitt första år på universitetet. (Ni som har pluggat på Linköpings universitet vet vad jag pratar om, hehe..) De gick igenom samma mattetal som jag själv satt och svettades med för bara tre år sedan. Gick igenom samma matteformler. Det var en väldigt konstig känsla att vara tillbaka, samtidigt som det kändes väldigt naturligt. Men besöket på universitetet påminde mig också om en tid när jag inte alls mådde speciellt bra. En tid när jag levde i en bubbla, och när livet kändes väldigt meningslöst. Så har jag känt under en alldeles för stor del av mitt liv, och jag insåg att jag aldrig vill känna så igen. Jag tänker aldrig känna så igen. Igår när jag vandrade omkring på universitetet kände jag mer än någonsin tidigare hur glad jag är att jag bestämt mig för att avsluta min utbildning på Industriell Ekonomi. Jag är så glad att jag tagit tag i min livssituation och gjort en förändring, trots att det inte alls var det som kändes enklast där och då. Det där kanske är helt rätt väg för någon annan, men jag har förstått nu att det inte är rätt väg för mig. Jag är glad att jag vågat släppa min trygga utbildning för att satsa på det jag verkligen brinner för. För nu känns det verkligen som att jag vet vad jag vill göra! Nu har jag snart tagit min kandidatexamen, och då kan jag sikta vidare mot nya spännande mål och äventyr. Sedan får vi se vart allting leder. Man vet aldrig vart livet tar vägen. Det viktigaste är att man mår bra och att livet känns roligt! Så länge man känner så spelar allt annat mindre roll. Min magkänsla säger mig att jag är på rått spår, och så länge det känns bra i magen tänker jag fortsätta framåt.   Jag hoppas att ni känner att ni trivs i era liv, och att ni kännar att ni är på rätt spår med det ni håller på med. Annars är det dax att göra en förändring! Man ska inte gå omkring och känna att man längtar bort från sitt eget liv - då är det någonting som inte stämmer. Men kom ihåg att det bästa med livet är att man får ändra sig - och sedan får man ändra sig igen! Nu blev det här plötsligt ett ganska djupt inlägg, men jag kände att jag behövde skriva det.  För det är du som bestämmer vilken väg du vill ta här i livet. Du och ingen annan. ♥