My father said; don't you worry child

Jag har verkligen allt man kan önska sig, allt! Underbar familj som ser efter mig och alltid finns där för mig, fina vänner som stöttar, egen lägenhet som är jättefin, dock väldigt stökig. Ett jättebra jobb som jag stormtrivs med att göra. Det är dessutom väldigt fint väder, så det finns ju inget att klaga på! Men... min kropp hatar mig verkligen. Jag vill fortfarande bara sova och sova. Jag ringde KSS igår och dom skyllde på att det var sommar nu och att det fanns inte så mycket att göra. Vårdcentralen vill inte ta emot mig eftersom... ja jag vet faktiskt inte. Dom vill inte röra mina mediciner säger dom. Känns bara som en dålig bortförklaring. Vet inte riktigt vad jag ska göra. Nu börjar dessutom sommarvikariatet och jag kommer jobba som en galning, hoppas verkligen att det kommer gå. Hoppas jag håller ihop. För några dagar sedan ringde det en psykolog tror jag att han var som ska göra ett arbetstest. Jag har stått på väntelistan sen december men dom hann inte ta mig innan sommaren. Hur svårt kan det vara!? Kan dom inte fixa så det finns personal året om?!