Självkänsla och perfektion

"Du förstår nog inte hur fin och perfekt du är. Ser verkligen upp till dej och din blogg är som ett lyckopiller! :D hur kan du vara så självsäker och perfekt egentligen? Jag är en sån tjej som är knubbig och ful och jag hatar att jag hatar mej själv...Om du läser och svarar på detta skulle jag bli jätte glad. Kram "    Svar: Den här kommentaren var guld värd, blev superduper glad av den men mitt leende på läpparna försvann dock när du beskrev dig själv...Jag svarar ALLTID på kommentarer och därför ska jag försöka ge någon slags "svar" på detta.     Först och främst måste du få bort de där hemska tankarna från hjärnan. Ibland är det svårt, jag vet, men du förlorar inget på att inte försöka. Knubbig och ful? Det gör mig så ledsen att du känner så! Jag ska inte vara en sådan typisk hjälpa-andra-att-höja-självkänslan-genom-att-säga-att-de-är-fina-som-de-är för det hjälper inte att höra när man väl "sitter i klistret". Såklart är alla fina på sitt sätt men i ditt fall måste du börja se det fina i dig själv istället. Du kanske är knubbig men det betyder ju att du har kvinnliga vackra former, som vissa skulle döda för! Du kanske har riktigt vackert hår, fina ögon, du kanske är en snäll och trevlig människa, du kanske har gulliga öron eller något i den stilen. Lägg inte så mycket fokus på det du ogillar och använd hjärnan till det som du är nöjd över istället.     Jag själv är jäkligt smal över revbenen och ryggpartiet vilket jag skämms så otroligt mycket över. Eftersom jag var väldigt sjuk i somras gjorde det att käkade i princip ingenting och gick därför ner i vikt. Jag har ännu inte fått tillbaka det fettet jag förlorade under den tiden och det spelar ingen roll hur mycket jag äter för jag går inte upp ändå. För dig låter det kanske som en dröm att få tillhöra den "smala kategorin" medan jag själv skulle göra såå mycket för att lägga på mig lite på just de partien. Att bli kallad spinkig är lika hemskt som att bli kallad tjockis, det kan jag lova dig. Jag har inte de stora fantastiska brösten, eller den perfekta felfria hyn, min rumpa är stor och känns ibland som en gelé-klump som vägrar bli tilltränad men det är inte det jag lägger fokus på i mitt liv. Jag ser ut som jag gör, vissa saker kan man inte ändra på. Ibland måste man lära sig att älska sakerna man egentligen hatar för det kan visa sig att de kan vända sig till ens fördel.     Saker som gör mig glad, fina vänner respektive pojkvänner och komplimanger har gjort att jag växt som person. Saker som gör att man mår bra, höjer självförtroendet. Kan vara bra att tänka på.  Om du dag in och dag ut går runt och känner dig ful och äcklig påverkar det dig mer mentalt än vad du anar så om du väl hittar grejerna med dig själv du är stolt över kommer du känna dig mycket snyggare och utstråla självkänsla för det är nog just det allting handlar om; utstrålningen. Alla har dagar man känner sig så satans ful och bara vill sjunka genom markytan. De dagarna är man skit ful, eftersom man utstrålar fulhet. Dagar man känner sig skit snygg, är man skitsnygg för man utstrålar det. Du fattar poängen va? Om du gör skitskoj grejer kommer du må bättre och bättre och snart kommer jag-är ful-och-tjock-tankarna vara ett minne blott.     Vissa perioder kommer de hemska tankarna tillbaka men det är normalt. Till och med Victoria Secret modeller har såna dagar och perioder men då får man bita ihop och försöka komma tillbaka till sitt normala tänkande.     Detta känns som ett jätte långt och klyddigt inlägg men jag hoppas du förstår poängen; vi är alla olika, vissa är långa, andra korta. Vissa är tjocka, andra smala. Vissa är stora bröst, andra har istället en kick ass rumpa. Det finns ingen i världen som kan ge dig bra självkänsla, den måste du själv jobba dig till. Den kommer inte över en natt, men efter många nätter kommer den finnas där, och då är allt "slit" värt det. Den dagen du kan gå rakryggad utan att spänna in magen kommer du äga världen. Du har något att kämpa för tjejen, du är unik. Jag är inte mer perfekt än du bara för jag inte lägger ner tid på att bry mig så förbaskat mycket om mina fel, kom ihåg det.