Halmstadtrubbel, Vänner och Kärleken

 Jag tänkte berätta lite om min tid i Halmstad. För alla er som redan hört historien och inte är intresserade får väldigt gärna sluta läsa, för alla er andra, Välkomna till min berättelse.Jag hade precis fyllt 16 år, man fick beskedet som många andra att man kommit in på den gymnasieskolan som man drömt om. Det fanns bara ett problem. Min skola låg i Halmstad.Jag kommer från en liten byhåla strax utanför Eslöv, fortfarande går bussen bara två gånger ifrån denna gudsglömda håla, som jag faktiskt ÄLSKAR.Det blev till en början en pendling utan dess like, 3 timmar om dagen, satt jag på tåg för att åka mellan Landskrona och Halmstad. Detta tog nästan redan här, knäcken på mig. Jag orkade inte.Mina underbara föräldrar hittade ett rum som var till uthyrning och snart gick mitt lilla flyttlass till Halmstad.Under dessa tre åren så hade jag 3 olika bostäder. Detta var självvalt och jag ville ha ett nytt ställe helt enkelt.Till sist hamnade jag i en etta med kök, 4 minuter från busscentralen i Halmstas, 5 minuter från tåget och 10 minuter från skolan. Det var himmelriket.Jag träffade underbara människor under min vistelse i denna vackra sommarstad. Några som jag fortfarande har kontakt med och andra som jag önskar att jag faktiskt hade det med.Sista året på skolan var spännande, händelserikt och fantastiskt roligt. Vi hade flertalet "fester" i min lägenhet, med grillmys, Taco-onsdagar och massvis med annat. Jag lånade även ut min lägenhet till min allra bästa vän Evelina.Denna lägenhet var inte bara min fristad utan även hennes. Hon fick en extra-nyckel och använde lägenheten på Helgerna, när jag ändå inte var där.Evelina är en sån där tjej som man bara möter en gång i sitt liv. Fartfylld men lugn, galen men fullständigt klar. Det går knappt att beskriva henne. Hon är min bästa vän. Någon som jag kan lita på. Som alltid lyckas ha någonting vettigt att säga när ingen annan har det.Hur många står upp för vem dem är, vad dem tycket och hur dem tycket?Evelina är en av dem.Hon, precis som jag, flyttade till denna fina stad när hon var 16. Vi fann varandra snabbt och har varit kompisar ända sedan dess.Jag har alltid funnit vid hennes sida om det varit något, om det så var hennes flickvänstrubbel, oroliga tankar eller annat, så gjorde jag alltid mitt bästa för att hjälpa henne. Precis som hon alltid försökte hjälpa mig.Jag uppskattar den familj jag fick i Halmstad, alla mina vänner, mina lärare och alla som inflikat på olika vis.Men den som jag allra mest vill tacka. Det är min vackra, underbara flickvän Emma som stod ut med mig under dessa åren, när jag inte vill gå kvar, när jag inte var på topp. Då fanns hon där. Emma leder mig alltid in på rätt spår.Emma, Jag älskar dig. Och uppskattar dig så otroligt mycket.Tack!