Om himlen finns är jag förlorad

Jag har suttit och förälskat mig i "the secret life of walter mitty"s soundtrack. Jag kan somna till dessa låtar, läsa till dem, sjunga till dem, jag kan komma på mig själv sitta och stirra in i väggen medans mina tankar är utom synhåll när jag lyssnar på dessa låtar. Vet inte knappt vad de sjunger eller vad de betyder men jag sjunger med och drömmer mig bort långt härifrån. Jag vet inte om jag vill dansa runt i mitt rum och skratta åt mina ograciösa steg eller ligga i sängen kolla upp i taket med kalla tårar rinnandes ner för kinderna. Jag tror jag har hittat mitt oersättliga favorit album.    Men sen när jag letade efter en passande rubrik så räckte inte deras texter till så vände jag mig ännu en gång till håkan. Klickade igång en låt och efter halva var jag tvungen att stänga av för att inte sjunka in i håkans sorgsna poesi och tankar. Men helvete det fastnade, och fan alltså om himlen finns är jag förlorad.    Det röda klär mig // Hon