Allt annat än tillräcklig

  Jag springer halvt vaken upp ur den mjuka sängen jag nästan smälter ihop med. Frusen och illamående kladdar jag snabbt på sminket och lämnar håret oborstat. När jag sedan vänder mig efter 20 minuter stirrandes in i en spegel ser jag frusna regndroppar sakta falla ner från skyn. Alla möjliga saker korsar mina tankar. Vintern, ingen mer höst, jul, julklappar,knäck, sega sängliggande morgonar blickandes ut genom fönstret, skidor, fjällen, skolan fannnn. Motvilligt sliter jag på mig vad som skulle kunna vart gårdagens kläder och rusar ner för trapporna senare än någonsin och tuggar i mig den enformiga frukosten. Jag får syn på klockan. Tre minuter.   Den här gången det kanske blir annorlunda // Han