??????????

Måndag 1 juniLäkaren Åsa ringde och berättade att inget hade gått att frysa. Frågade inte så mycket då. Var på väg till maten med mina 6:or så blev så ställd och kunde inte tänka. Hon berättade även att de skulle ha stormöte på torsdag den 4 juni för att diskutera oss och hur man ska fortsätta. På mötet skulle alla läkarna, embryologer, labbpersonal, barnmorskor vara med. Hon skulle återkomma med besked torsdag eller fredag.Fredag 5 juni 13:55Läkaren Åsa ringer upp och säger att de har pratat och diskuterat. De tror inte längre det bara är manlig faktor utan även kvinnlig faktor. Detta för att vid behandlingarna så har jag svarat bra men utdelningen på bra ägg har varit mycket dålig. Av de 21 ägg jag fick ut på omgång 2 var enbart 5 mogna och kunnat befruktats men bara 1 hade klarat sig till dag 2, de andra 4 hade tillbakabildats. De övriga 17 äggen var tomma eller missbildade oocyter.Hon sa att de ser bara en chans för oss att kunna få ett barn är genom äggdonation, och dit är det 1,5 års väntetid.. Hon sa att vi inte behöver bestämma oss nu om det är något vi vill göra.. vi ska få komma på ett informationsmöte hos någon som jobbar med donationer på Sahlgrenska så denna kan berätta mer om hur det fungerar. Kanske tom innan sommarstängningen annars efter. Hon sa även att hon sätter redan nu upp oss på väntelistan för äggdonation så att vi inte tappar tid ifall vi väljer att ta hjälp av äggdonation. Hon tyckte det var bättre så och att vi sen Kan ta bort oss från väntelistan om det inte är något vi vill göra.Just nu är jag helt trasig.. vet inte hur jag ska tänka..känna eller någonting...Vill bara att allt ska fungera..Sen att allt kommer på samma gång...Först fungerar inte vårt första försök..Sen får farfar en ny stroke och går efter det bort i sviterna av den.Därefter är vi tvungna att ta bort en av våra katter då hon blivit sjuk. Och sist det här...Det känns som om hela livet arbetar mot mig/oss just nu.. Det här är det sämsta året i hela mitt 28 år långa liv... 💔💔💔💔