och så kom den dagen

Och så kom den dagen. Farmors begravning. Det var fint. Solen sken och hon fick en plats under skuggan. Vi la rosor och lyssnade på Elvis. Hon skulle gilla det. Tumme upp. Det är lite märkligt att gå på två begravningar på fyra månader. Speciellt när det tagit tretton år. Men det är som det är. Konstig tid vi lever i. Mitt i allt har jag fått semester och det är ju konstigt det också. Men jag är så taggad på detta - behöver fyra veckor paus för att explodera och briljera. Pusshej. Vi ses farmor.