Odramatisk natt.

Just nu handlar mitt liv inte om något annat än att känna alla möjliga känslor kring denna övergångna graviditet. Fyra dagar har passerat efter beräknat förlossningsdatum och jag har en känsla av att han inte kommer komma ut av egen vilja. Karlar. Inatt vaknade jag i plötslig panik. Ni vet när man drömmer att man är och kissar och så vaknar man av att man håller på att börja kissa i sängen. Om ni inte vet det, så är det väl bara jag då. Gick med raska steg mot toaletten och gjorde mitt behov. Bytte trosor och lade mig sedan i sängen och fick väldigt ont i magen. Då började jag fundera. Var det lite fostervatten som hamnade i trosorna? Hjärtat slog lite snabbare då magen gjorde ondare än vad den brukar efter ett toabesök. En liten stund senare släppt värken och inget annat hände och jag insåg att jag bara var lite småäcklig med en skvätt kiss i trosorna. Någon makalös dramatik inträffade ej och jag somnade om efter en stund. Ah, så då börjar vi räkna på några fler dagar nu då. På måndag har jag en barnmorsketid och ber till Gud att ungen är fixerad och livmodertappen är mogen så att en hinnsvepning kan göras. Det vore väl fantastiskt om det fungerade.