3 månader

Det enda jag hör för tillfället är andetagen från den ammandes lilla sonen som ligger bredvid mig. Långt där borta kan jag även höra jockes röst, läsandes på en saga inne i Ellies rum. De släcker nog snart och tittar på stjärnorna som lyser uppe i hennes tak. Jag ligger nog kvar på samma plats jag, de kommande 11 timmarna, förhoppningsvis lyckas jag backa 5 centimeter så jag har ett visst avstånd till sonen. Det brukar efter en halvtimme sluta med att jag återigen sitter fast i hans grepp. Många skulle nog säga att jag gör fel som har honom sovandes bredvid mig i sängen, men jag gör det som krävs för att jag ska överleva. Hur ska jag annars lyckas när pojken använder mina bröst som napp? Idag har han dessutom fått sitt första vaccin och har lite feber och är lite mer gnällig än vanligt. Nu är han tre månader och väger 7,5 och är 64 lång. Han har vänt sig från både rygg och mage och om han kunde skulle han nog springa ett marathon med sin pappa om en vecka.