gamla vanor och nya laster.

Mitt köpstopp är nästan slut. Egentligen. 8 månader var det sagt. Men anledningen till just 8 månader var att det var ungefär så länge som jag hade kvar av min tandreglering (har ju haft tandställning i snart 1,5 år för er som inte visste). Nu har dagen D för uttag preliminärsatts till den 26 september. Så, nästan en hel månad till av oral freakshow.  Jag har ännu inte beslutat mig för hur jag ska ställa mig till denna förskjutning. Men eftersom jag inte planerar någon shopping bonanza direkt efter mitt köpstopp, tänker jag löpa augusti ut, som planerat, för att sedan i lugn och ro förkovra mig i diverse September Issues från modemagasinen, inspireras av hösten och lägga upp min nya strategi för de kommande månaderna och åren. Jag vill inte forsätta med köpstopp, men vill absolut inte heller inte gå tillbaka till samma okontrollerade flöde. Jag vill fortsätta att utmana mig själv och mitt beteende, men på ett lite mer långsiktigt - och ej självspäkande - sätt. Förutom kläder då, så har jag två ganska tydliga laster (dock inte så kostsamma) som jag har svårt att låta bli i affärerna. Tänkte vi tar och kikar på dem. Det första är böcker; noveller och pocket. Trots att jag sällan (typ aldrig) läser samma bok två gånger har jag svårt för att inte komma köpa med mig en pocket för tågresan eller en novellsamling att pynta soffbordet med (och sluka innehållet såklart). Jag har på senare år verkligen omfamnat biblioteket igen och lånar faktiskt större delen av det jag läser. Men som sagt, eftersom jag reser en del vill jag alltid ha med mig någon form av underhållning, lätt och tåligt - och där passar en biblioteksbok sämre in. Det slutar ofta med att jag då och då skänker en påse utlästa böcker till Stadsmissionen, eller ger bort till familj och vänner. Den här sommaren har jag återupptäckt mitt egna hobbyskrivande, och köpte därför med mig ett par fina Novellixsamlingar i en inredningsbutik. Jag vet mycket väl att det ofta är billigare på nätet, och jag brukar i ärlighetens namn bärga mig och handla online, men ibland - när de liksom ligger där, redo att bäras hem i en liten fin papperspåse - ja, då plockar köpdjävulen fram plånkan, betalar och går hem. Det andra är anteckningsböcker i lagom handväsk-storlek. Jag omger mig själv med dessa små, fina, vid sängen, på middagsbordet, på kontoret, i väskan, i den andra väskan, på soffbordet, i hyllan, i fickan. Jag klottrar och antecknar en hel del, så de fyller trots allt en funktion. Men kanske inte alla, hela tiden. Och liksom med min garderob är jag ibland lite väl försiktig med att använda dem, särksilt om jag precis köpt dem. "Nä, den tänkte jag bara skissa porträtt i." "Den här ska jag skriva mina små noveller i. När dom blivit bra." "Det här får bli min idébok". Och så vidare. Och eftersom vi människor i allmänhet slutat skriva för hand - jag menar, när senast skrev du något för hand som inte var en signatur eller inköpslista? Min handstil är den av en kråkas. Både böcker och anteckningsböcker flyttar nu omedelbums in på min svarta lista. Inför mina nya shoppingutmaningar kommer jag göra ordentliga listor för att hålla koll, stämma av och rätta mig efter. Behöver en riktigt bra anteckningsbok till det, misstänker jag.