BUDDHIST, JAVISST!
Malmö Chan Buddhist Temple. Allt var i guld/gult och rött, det doftade rökelse och hängde ljuslyktor från taket. Väldigt fint och högtidligt för att ligga mitt inne i centrala Malmö. Fantastisk och annorlunda upplevelse! :) Varning för långt inlägg! Idag var jag för första gången och besökte ett buddhistiskt tempel. Det är helt sjukt, jag har så länge jag kan minnas vetat att det finns andra religioner än kristendomen som jag som många andra är uppvuxen med, men jag har aldrig varit inne i någon annan helig byggnad än kyrkor. När jag var liten hävdade jag att jag inte var religiös, mest för att sticka ut lite tror jag och för att det lät coolt att säga "jag tror inte på Gud!" När jag var 14 gjorde jag som många andra svenska barn och konfirmerade mig, lite för att jag visste att man får presenter, men mest för att jag faktiskt var nyfiken. Jag lärde mig massor under min tid som konfirmand och jag fick en helt annan syn på religion (kristendomen) än jag haft tidigare. Det verkade inte alls vara så strängt och tråkigt som jag trott. Kevin, min pojkvän, är uppvuxen som troende kristen och han är väldigt öppen med sin tro och har förklarat och berättat mycket för mig och jag måste erkänna att han nästan lyckades övertyga mig om att Gud finns. Jag har verkligen fått en annan syn på kristendomen tack vare honom och jag inser att religion kan vara något fint som stöttar människor på sin väg genom livet om det används på rätt sätt och med rätt syfte. Men något inuti mig har ändå stridit emot kristendomen, det är något med allt det övernaturliga som att Gud skapade världen, ormen övertalade Eva att äta den förbjudna frukten i Edens lustgård och att Jesus förvandlade vatten till vin. Metaforer, menar Kevin att alla Bibelberättelser är, det är inget man ska ta bokstavligt. Så kan det säkert vara, but still, I'm not buying it! Så såg jag om Star Wars-filmerna (med Kevin som kunde förklara allt superbra eftersom han är ett stort fan) och jag tyckte att hela Jedi-samfundet påminde om buddhismen som jag lärt mig om på religionslektionerna på högstadiet. Eftersom jag nu också blivit Star Wars-frälst ledde detta till långa och sjukt nördiga konversationer mellan mig och Kevin och jag började googla på buddhismen. Det tog några veckor för mig att tänka igenom allt ordentligt och låta hjärnan processa all information och mina egna tankar och känslor kring religion, men förra veckan kunde jag en kväll inte sova och googlade som en galning om buddhismen, gjorde en stor mind map och skrev ner all fakta. Jag bara kände hur rätt det kändes för mig, buddhismen bara talade till mig på ett helt annat sätt än någon annan religion någonsin gjort. Jag tror att det beror på att buddhismen (så som jag uppfattat den) inte är så himla "religionig" och känns mer som en livsstil än en religion (även fast det faktiskt är en religion) där individen styr över sitt eget liv, jämfört med andra religioner, som kristendomen, där det finns en enda stor och allsmäktig Gud som styr och ställer och som faktiskt känns väldigt dömande om jag ska vara ärlig. Till min glädje bygger dessutom buddhismen mycket på meditation, så det är verkligen perfekt eftersom jag redan anammat meditation i min vardag vilket är underbart för mitt oroliga sinne. Så, jag kollade upp om det fanns något tempel här i Malmö och det fanns det! En kilometer från min lägenhet dessutom, hur bra?! Jag mejlade dem och frågade hur man gör för att bli medlem och fick till svar att jag kunde få en prova-på-månad gratis. Första prova-på-tillfället var ikväll och det var väldigt givande! Meditation i 1,5h och massor med info om traditioner och ritualer, kändes fantastiskt måste jag säga! Templet heter Malmö Chan Buddhist Temple och är ett buddhistiskt samfund där Chan-buddhismen utövas. Så, nu har jag skrivit av mig om mina religiösa tankar. Tanken är nu att jag ska fortsätta min gratis prova-på-månad och förhoppningsvis fortsätter det att kännas som något för mig och då blir jag medlem. Tänk så slutar det med att jag faktiskt blir buddhist? Det låter (och känns) så himla sjukt. Liksom, om någon frågar om jag är religiös och jag svarar "ja, jag är buddhist" kommer de nog kolla snett och tro att jag skämtar. Det finns nog inte så många västerlänningar som är buddhister eftersom religionen härstammar från Asien, så jag kommer nog chocka folk rejält när (om) jag säger det. Men men, det kommer nog kännas rätt att säga efter hand när jag kommit in i det mer. Nu är det långa inlägget slut, jag känner att jag nog vill skapa en speciell kategori för just religiösa/existentiella inlägg men har inte en jävla aning om vad jag ska döpa den till, känns dumt att döpa den till "religion" liksom, haha... Jag tar nog och döper den till "livet" eller något, får se vad jag kommer fram till innan jag publicerar! Tryck gärna på hjärtat längst nere till höger om du uppskattar det du läser!Puss & kram