Heeresgeschichtliches

Glömde helt bort att uppdatera igår! Det var ju sista dagen i Wien och sista dagen innan vi skulle bege oss hemåt. Vill inte säga sista dagen på resan för halva poängen med att tågluffa måste ju vara att åka tåg och vi har 20 timmar på  tåg framför oss. Nu när jag skriver det här så har vi avverkat drygt 6 av de 20 timmarna. Om en timma är vi framme i Berlin. Där har vi 1,5 h innan vi tar nattåget (snälltåget) till Malmö. Men, låt mig berätta om gårdagen. Vi började dagen på Heeresgeschichtliches-museet. Försök säga det snabbt ja, en gång egentligen! Det var ett museum om Österrikes krigshistoria kan man väl säga. Vi spenderade mest tid i utställningen om 1a världskriget. Man kunde nämligen se kronprins Franz Ferdinands kläder han bar och bilen han färdades i vid attentatet i Sarajevo.  Här har vi den. Bilen där startskottet till världskriget landade. Krigsmuseer i den form som Heeresgeschichtliches var är inte riktigt min grej. Vapen, kläder och ammunition intresserar mig inte riktigt. Jag vill veta berättelsen om människorna som bar vapnen, kläderna och ammunitionen. Det är deras öden jag vill åt. Det lyftes inte riktigt här så jag är glad att jag ändå just läst ”På västfronten intet nytt” så att jag i alla fall hade lite mer ”emotionellt bagage” med mig.  Från museet tog vi varsin elsparkcykel ner mot centrum och lunch. Modernare turister får man leta efter! Vi åt mexikansk snabbmat till lunch och var nöjda. Sedan spenderade vi eftermiddagen med att kika i diverse butiker innan vi återigen dök in på ett museum. Den här gången ”museum of illusions” som jag tror är en filial från originalet i New York men jag är inte säker. Det var i alla fall ett väldigt litet museum som förvisso hade några häftiga illusioner att bjuda på men lämnade lite att önska.  Att sväva framför en dörr är ju ändå rätt häftigt! Och det här är inte ens en stol. Faktum är att Jonathan sitter på golvet och benen står en bit framför honom. Ja det var det! Nu är vi alltså på väg hem. Ska bli skönt samtidigt som jag tror att vi båda känner att det finns så mycket mer att se i Europa!