Vad jag vill bli när jag blir stor? Lycklig?

    Jaa, en lite tillbaka blick.. Jag har nog inte riktigt fattat än att jag inte måste gå tillbaka till skolan igen när jag kommer hem. Jag är nog väldigt trög. Men eftersom jag bara stack iväg efter studenten så känns det bara som att jag har ett jätte långt lov och när jag kommer tillbaka ska jag gå in i mina vanliga skolvanor och jobba på för att komma just dit, där jag var för 5 månader sen, STUDENTEN!  När jag tänker på det.. Fan vad tråkigt. Enda sen man fick reda på att skolan hade ett slut som kallades studenten, enda sen den dagen har man längtat något så grymt efter den där sista veckan, STUDENTVECKAN. Det är som alla ungdomars mål i Sverige, att ta studenten, slippa skolan. Men vad händer nu då?  Jag stack ju iväg till Australien direkt och vilket gjorde att jag aldrig fick dom tankarna innan jag åkte. Men nu börjar dom tränga sig på och besöka mitt huvud. Jaa, vad ska jag göra när jag kommer hem? Och alla mina vänner, vart är dom i världen? Jag är ju garanterat inte den enda som reser från mitt umgänge. Anna i NY, Annie drar iväg på en mega trip.  Jag vill typ bara gå tillbaka till Hagagymnasiet igen i januari och låtsas som att ingeting har hänt. Bara komma lite sent in i klassrummet och skylla på att väglaget var dåligt ute på landet där jag bor och lärarna bara vinkar in mig och tror på mig, blåögda som dom är. Jag sätter mig bredvid Anna, Jesper, Frida eller vart det nu finns plats och dagen efter det bara rullar på utan att man egentligen behöver tänka så mycket. Jag menar det värsta som kan hända är att jag har missat en redovisning, deadline eller läxa, men med en bra bortförklarning så löser sig allt.  Riktigt så enkelt kommer det troligtvis inte bli när jag kommer hem igen och inte har en aning om vad som ska hända i mitt liv. Dra mig fram på massa extra jobb i hopp om att hitta något fast så snart som möjligt. För plugga vidare är både dyrt, svårt och inte alls lockande. Vad jag har hört är det ju inte samma sköna, slappa jargong som gymnasiet.. Sen gick ju jag en hyfsat slapp linje också.    Jaa, hur ska vi avsluta det här på ett snyggt sätt nu när jag hör att Zoe ligger och nynnar på andra sidan väggen?  Enkelt sagt.. Jag kommer garanterat sakna skolan, att träffa alla kompisar dagligen, tryggheten i att veta precis vad som ska göras. Och studenten då? Jaa, lätt en av de bästa dagarna i mitt liv. Och jaa, jag vill göra om den.  Men livet ordnar sig alltid, om man inte har för höga krav och det enda kravet jag har är att vara LYCKLIG.