Recension: PERCY JACKSON AND THE LAST OLYMPIAN

  Titel: Percy Jackson and the Last Olympian Författare: Rick Riordan Serie: Percy Jackson serien (#5) Sidor: 360 Bokförlag: Puffin Books   OBS! Det här är femte boken i serien. Läs inte recensionen om du inte läst de tidigare böckerna: The Lightning Thief, The Sea of Monsters, The Titan's Curse, The Battle of the Labyrinth.   "Most people get presents on their sixteenth birthday. I get a prophecy that could save or destroy the world.   That's how it is when you're the son of Poseidon, God of the Sea. According to an ancient prophecy, bad things will happen when I turn sixteen - because I'm the one who gets to decide the fate of the entire world. But no pressure.   This is the one where Kronos, Lord of the Titans, is beginning his attack on New York City, where Mount Olympus stands virtually unguarded. Oh, and the dreaded (and not to mention enormous) monster Typhon is also heading our way. So it's me and forty of my demigod friends versus untold evil..."     Det är alltså dags för den sista striden, och Percy räknar ner dagarna till sin sextonde födelsedag då han måste göra ett val som kan betyda världens räddning, eller undergång. Men han vet inte vilket val det handlar om. Eller vad han bör välja. Kronos inleder attacken mot Mount Olympus. Det är dags för den stora striden mellan The Titans och The Gods. Den sista Percy-boken alltså. Och må jag säga hur sakta jag läste för att kunna hålla fast vid varje ord innan det tog slut. The Last Olympian är ett fantastiskt bra avslut på en av världens bästa serier! Men den är aningen annorlunda från de tidigare böckerna. I den här boken så händer allt på en och samma plats: New York. Mer än halva boken, säkert två tredjedelar eller mer, utspelar sig i den flera dagar långa striden. Det hade väldigt lätt kunna bli en besvikelse, men jag tycker att Rick Riordan gjorde det väldigt bra. Den klassiska humorn finns där, men den här sista delen i serien är snäppet mer allvarlig och tung och på riktigt.   Man får inte en lugn stund. Kriget drar igång tidigt i boken och det är där allt fokus ligger. Det hela blir bara värre och värre för Percy och man känner så mycket för honom genom varje sida. Den är otroligt spännande och fartfylld! Det är liksom det här som allt lett upp till. Jag fick samma känsla som när jag läste slutet av Harry Potter, då man blev så rädd för man kände Harrys rädsla så himla starkt. Han visste verkligen inte hur det skulle sluta. Samma sak med stackars Percy. Jag antar att det var svårt för Riordan att leva upp till förväntningarna i de sista 50 sidorna. Men tro mig, han lyckades!   Jag får nästan lust att hoppa över den här kategorin för jag säger samma sak vid varje Percy Jackson- recension. Det finns inga svaga karaktärer. Alla är perfekta på sitt sätt. Alla har egna personligheter. Alla har ett eget sätt att tänka och röra sig och man kan verkligen SE dem när man läser. Alla spelar en viktig roll genom hela serien. Ta bort en enda karaktär och inget skulle fungera längre. Love. It!   Även här kan jag inte komma med något nytt. Jag vill bara att alla ska veta hur fantastisk Rick Riordan är. Jag har på största allvar inget negativt att komma med. Han lyckas få ett scenario som en flera dagar lång strid att bli intressant och spännande och full av twister. Det är inte lätt, gissar jag. Jag vill typ inte avsluta recensionen än för att jag har knappt skrivit något av värde. Men har ni läst hit så betyder det att ni läst de första böckerna i serien, och det betyder att ni antagligen fattar precis vad jag menar när jag säger att Percy Jackson är helt jävla awesome och kommer föralltid finnas på min lista för favoritböcker. <3   Full pott!!!!!   5 av 5 deathly hallows     Första meningen: "The end of the world started when a pegasus landed on the hood of my car."