Korsad av Ally Condie

Titel: Korsad Orginaltitel:Corssed Författare: Ally Condie I serien: Matchad-Trilogin Antal sidor: (Inbunden) 364   ______________   Du vet vad du måste göra. Slåss för SANNINGEN. Fly för FRIHETEN. Stå upp för KÄRLEKEN.   I gränslandet mellan det kliniskt rena och det rebelliskt vildvuxna pågår en strid större än livet självt. Samfundet vill äga dig, ditt liv, ditt allt. Hur mycket är du beredd att offra för att följa ditt hjärta?   Handling: Ky har blivit sänd till fronten för att dö, och i hopp om att återfinna honom så beger sig Cassia till de yttre provinserna. Men saker och ting är inte som samfundet alltid har fått det att verka och det råder krig. Ett krig större en allt annat.     När Cassia väl lyckas få upp ett spår efter Ky så visar det sig att han har flytt in i en bergskedja. Förblindad av kärlek beger sig Cassia efter honom på en riskfylld färd. Inne i bergskedjans dunkel visar det sig dock finnas fler hemligheter dolda än hon någonsin kunnat tänka sig.    Vad tycker jag?  Från början störde det mig faktiskt lite på att man fick läsa ur både Cassias och Kys perspektiv. Senare tyckte jag att det på sätt och vis var bättre. Dock tycker jag inte att gränsen mellan Ky och Cassia är så stark om ni förstår vad jag menar. De har olika personlighet, visst. Men genom deras perspektiv känns det som om de ändå inte alls är särskilt olika. Det är liksom svårt att skillja dem åt nästan, dra gränsen liksom. Vad skulle Ky tycka? Vad skulle Cassia tänka? På vilket sätt skulle de förklara det/tänka det? För även i de fall där de tycker olika, så tänker de liksom lika - det är svårt att förklara men några av er förstår kanske. Dock var det inte så farligt. Kanske är de bara lika.     Något annat jag tänkte på är att man fortfarande inte riktigt kommit in i världen de lever i. Man förstår fortfarande inte riktigt allt. Inte jag i alla fall. För mig känns det i alla fall bara som det fortfarande är något som saknas om hela systemet boken är byggt på och typen av människor i dem. Avikelser och liknande.  Och anomia (vet att det inte stavas så, men hittade inte hur det stavades heller), jag förstår fortfarande inte riktigt  vad de är. Är de mördare? Det känns bara som om det inte riktigt är tillräckligt förklarad. Inte för mig i alla fall.     Boken var dock både bra och spännande och språket flytande och vackert. Den kom med överraskningar och man var fängslad ända till slutet. Det var den verkligen. Men jag måste bara säga en sak till på minus sidan. Ky och Cassias förhållande. Jag tycker inte att man får se tillräckligt av det, känna det tillräckligt. Det saknas liksom delar. Jag vill ha mer av dem helt enkelt.     Och trotts allt dåligt jag har skrivit nu så är det här verkligen en läsvärd bok, allt det där var bara småsaker liksom. Boken är bra och spännande. Lite egen också och jag tänker definitivt läsa uppföljaren.   Poäng: 7 av 10      Kram Kimberly