Catching Jordan
Titel: Catching Jordan Författare: Miranda Kenneally Serie: Hundred Oaks #1 Sidor: 281 Första meningen: Min favoritkaraktär: Henry Omläsning: nepp What girl doesn't want to be surrounded by gorgeous jocks day in and day out? Jordan Woods isn't just surrounded by hot guys, though-she leads them as the captain and quarterback of her high school football team. They all see her as one of the guys and that's just fine. As long as she gets her athletic scholarship to a powerhouse university.But everything she's ever worked for is threatened when Ty Green moves to her school. Not only is he an amazing QB, but he's also amazingly hot. And for the first time, Jordan's feeling vulnerable. Can she keep her head in the game while her heart's on the line? ------------------------------------------------------------------------------------------------- Jag tror inte att jag har läst en enda negativ recension av Catching Jordan och har därför varit sugen på att läsa den ett bra tag. Nu ar jag äntligen läst den och den var inte lika bra som jag trodde att den skulle vara. Den var bättre. Jag läser inte speciellt mycket contemporary trots att jag älskar det. Eller de böcker jag väl läser brukar jag älska eller i alla fall gilla väldigt mycket. Eftersom det mest blir fantasy/paranormal/dystopier så är det väldigt skönt att läsa en contemporary bok någon gång ibland och det blir en väldigt skön paus från allt övernaturligt. Catching Jordan var den första boken jag läste ur min beställning och jag tror det var ett bra val eftersom den verkligen fick upp min önskan att läsa mer. Jordan är alltså en tjej som är kapten för skolans fotbollslag. Hennes bästa kompis heter Henry och de umgås väldigt mycket. Fram tills det att Ty börjar på skolan har Jordan alltid betett sig mer som en kille än en tjej. Jag gillar Jordan. Hon är inte rädd för att vara sig själv och hon vill inte ge upp. Förändringen som sker med henne när Ty är i närheten är rätt stor. Ty är en kille, så klart, och han... vet inte vad jag ska säga om honom. Jag föll aldrig riktigt för honom på det sättet som Jordan gjorde. Jag kan förstå varför hon föll för honom, men jag gillar inte att han som han är. Henry, Henry, Henry. Det är Henry som jag föll för. Ni som har läst boken kan säkert förstå varför och ni som inte har läst boken får helt enkelt se till att läsa den. Vissa saker som hände var rätt förvånande, men vissa saker hade jag redan gissat mig till. Jag tycker att alla borde läsa Catching Jordan för den är fantastisk och själv ska jag försöka få tag i Stealing Parker och de andra någon gång. Har ni läst denna? Vad tyckte ni?