Pappersstäder - John Green

Namn: Pappersstäder Författare: John Green Originaltitel: Paper Towns Utgivningsår: 2014 Förlag: Bonnier Carlsen Sidor: 362 Handling: Quentin har länge varit hemligt kär i sin granne och bardomskompis Margo. Och när hon knackar på hans fönster en kväll och frågar ifall han vill hänga med på en genialisk hämndaktion, så är han inte sen med att svara ja. Morgonen efter det nattliga äventyret är Margo spårlöst borta. Polisen kallas in för att leta, men allt tyder på att hon inte vill bli hittad alls. Men det är inte riktigt sant. Margo har lämnat en ledtråd, som bara är menad för Quentin, och budskapet är tydligt: Hitta mig om du kan!   Omdöme: Jag var inte helt såld på den här boken. Den hade ett ganska segt mittenparti och det kändes som att boken blev tjockare och tjockare, och att den aldrig skulle ta slut. Det kan bero på att jag inte stäckläste den, som jag brukar göra med böcker. Den här gången så kunde det går några dagar mellan läsningarna. Så det var kanske det som förstörde flytet. Jag har också läst Förr eller senare exploderar jag, vilken är en av mina favoritböcker. Så jag hade nog lite förväntningar på den här boken, vilken den dessvärre inte levde upp till.   Men boken är inte dålig, absolut inte. Jag gillar Quentin som karaktär. Han är väldig realistisk och intressant. Han är en ganska vanlig opopulär tonårskille. Men det är något speciellt med honom som man fastnar för. Radar och Ben, Quentins bästa kompisar, är underbara sidokaraktärer. Jag älskar dialogerna med dem och jag kan ibland skratta rakt ut.   Jag tyckte att slutet var fint. Men jag störde mig också ganska mycket på det. Det var en, enligt mig, konstig avrundning på boken och jag är inte riktigt nöjd med det.   Citat: “Mitt hjärta slår jättehårt”, sa jag. “Det är så man vet att man har kul”, sa Margo Men det kändes inte kul, det kändes som en hjärtattack.   Betyg: 6/10