Fasadrenovering i Stockholm med Elise
Det hör inte till vanligheterna att kvinnor arbetar med fasadrenovering i Stockholm. Därför var det så otroligt uppfriskande när vi fick in en tjej i vårt team en gång i tiden. Hon hette Elise och hon var nog fan bättre än de flesta av oss andra. Jag ska ge lite bakgrund till varför jag börjar prata om henne, sedan återkommer jag: Jag ser i kalendern och får notiser i telefonen om att det börjar på att närma sig 10 år sedan. Ja, 10 år sedan jag arbetade med fasadrenovering i Stockholm. Det är inte så konstigt att man blir nostalgisk. Särskilt givet att livet såg så fundamentalt olika ut då. Hela världen låg vid mina och mina vänners fötter, kändes det som. En fantastisk tid som är så otroligt över, och det känns svindlande att den är 10 år bort. Nåväl, jag vill hylla mitt team. De kämpar som jag kämpade med fasadrenovering i Stockholm tillsammans med. Förra veckan lät jag berätta om mannen som samordnade vårt arbete och såg till att saker blev gjorda. Den här veckan vill jag hylla Elise. Kvinnan som bytte ekonomijobb på mindre ort mot fasadrenovering i Stockholm. Jag minns första gången hon klev in och satte sig vid bordet. En oerhörd pondus från dag ett. Ett jävla driv och en otrolig historia, inte minst. De flesta av oss hamnade i fasadrenovering i Stockholm av samma anledning. Vi hade pluggat bygg på gymnasiet. Det var ett naturligt steg att börja arbeta på byggföretag i Stockholm och ägna sig åt fasadrenovering och annat. För henne var banan helt annorlunda. Elise hade nämligen lärt sig att renovera fasader tack vare hennes pappa. Han hade varit verksam inom fasadrenovering i Stockholm på 80-talet. Sedan hade de flyttat ut i skogen men när fasaden skulle renoveras fick dottern hjälpa till. Hon började sedan plugga i huvudstaden, och klev sedan in i finansbranschen. Där blev hon kvar i 3 år innan hon insåg att hon ville jobba med händerna och med kroppen. Klivet till att börja arbeta professionellt med fasadrenovering i Stockholm var långt, men hon tog det. Det ska hon ha en oerhört stor eloge för. Nu när jag har avverkat Elise och Bosse ska jag ta klivet vidare och berätta om hurtbullen nummer ett. Detta får ni dock vänta på till nästa inlägg! Som jag alltid säger: Glöm inte att höra av er i kommentarsfältet! Jag är nyfiken på att höra mer om vad ni tycker om att lära er om fasadrenovering i Stockholm.