Chu Chi Tunnlarna

Vi blev upphämtade på hotellet kl 8 av vår guide som skulle ha hand om oss under dagen. I bussen dit (1- 1,5 h) så fick vi lära oss mer om Vietnam kriget och även en liten kurs i vietnamesiska! Så sjukt härlig guide. När vi kom fram så gick vi direkt in på området och allting började. Först så visade dem lite olika fällor och sånt som vietnameserna hade gjort och efter det fick vi chansen att själva hoppa ner i ett litet litet hål... men ingen av oss vågade när vi såg att en av killarna knappt kom upp. Det var spännande att få se vilka smarta trick dem tog till, från alla olika slag av fällor samt att skona dem bar var på fel håll, allt för att lura amerikanarna. Det som vi hade sett framemot mest med skräckblandad förtjusning var att själva få krypa i tunnlarna... Först kom vi ner till ett rum under marken där vi väntade in alla, redan där började både ben och arma smått skaka. Men vi var fast beslutna om att krypa en bit iallafall. Varje 20m fanns det en utgång vilket kändes bra, 20 meter skulle vi allafall klara! Hack i häll på guiden så började vi krypa ner i tunnlarna. Vi var 4-6 m ner under marken och man kunde krypa 120m på längden samanlagt. Det var svettigt och trångt, lite klaustrofobisk känsla. Efter cirka 60 meter kände sig Filippa nöjd medan Fanny fortsatte hela sträckan. Vilken känsla och adrenalinkick! Väldigt imponerade och stolta över oss själva. Efter denna upplevelse fick vi smaka på en traditionell maträtt från kriget (rötterna från träden som smakade typ som potatis och jornötsblandning med en kopp te). Vi fick kika på en dokumentärfilm som visade riktiga filmer från kriget, coolt! Dessa dagar i Vietnam har varit fantastiska och ikväll åker vi vidare till Filippinerna. Ha dee