Utan tjat om mat

Vi har aldrig tjatat om mat på våra två barn. Inget "du måste äta", "ät upp", "lite till". Inte heller som många gör nuförtiden, kör iPad-matning av de minsta, dvs sätter på barnprogram och sedan slevar in mat så att de får i sig något utan att ens reflektera. Nej. Vad som är rätt och fel kanske framtiden utvisar men våra barn är varken för tjocka eller smala eller stora eller ovanligt små i maten. Tror det ofta löser sig av sig själv och att tjat och trugande mer stjälper än hjälper. Vad man vill åstadkomma som förälder är ju att barnet ska ha ett okomplicerat och sunt förhållande till mat. Vi uppmuntrar till att smaka men bara om man själv vill.När det gäller godsaker försöker vi begränsa antalet tillfällen det bjuds men räknar inte antal pepparkakor de soppar i munnen. Det brukar lösa sig själv. Det är heller inte sagt att ju onyttigare desto godare, clementiner är också en stor favorit. För att inte tala om båda barnens favoriträtt, sushi! /Babyblogg