keep it real, heaven stay

Jag har alltid undrat hur man kommer på tanken att såra en person med flit. Alltså är det ens möjligt att vara så självisk att man sårar någon annan för att man själv ska må bra? T.ex det här med att vara otrogen eller dylikt. Hur fungerar tankebanorna på dessa människor? "Nä nu ska jag nog visa alla andra att jag kan få vem jag vill och ska därför vara otrogen med första bästa när jag har en man/fru hemma och 5 barn som väntar på mig." Är det så de tänker? Det är ju inte bara vuxna utan även yngre, typ tonåringar som också bestämmer sig för att vara otrogna. Varför har vi människor en tendens med att såra andra medvetet? Att göra något som man själv mår bra av, även fast man vet konsekvenserna, vet att det är fel och att man faktiskt sårar folk runt omkring sig, är så otroligt fel. Jag undrar om denne otrogna männsika någonsin sätter sig in i situationen som hans/hennes partner sitter i. Skulle den göra likadant då? Fortsätta med affärer hit och dit. Det är ju inte bara otrogenhet, utan vilket svek som helst från någon person som sårar en medvetet som gör ont. Jag menar, okej om man inte vet att man sårar en människa på något sätt, om man är helt oveten. Men det är inte okej när man sårar någon medvetet, eller går in 110% för att såra en människa. Hur skulle du själv känna om du satt där och blivit sviken eller sårad av någon? Även fast man inte tror det kommer sanningen alltid fram. Tänk på det innan du säger den där lögnen, kysser den där killen/tjejen eller går bakom ryggen på någon. För nästa gång är det du som sitter där, sårad. Det är så onödigt när det faktiskt finns valmöjligheter här i livet. -J