Vi måste...
Har precis suttit och fört in nästa års tävlingar och sista anmälningsdagar i min kalender. Känns som det kommer bli mycket skoj. Men känns också som det finns en del som behövs tränas på. För jag hoppas på att det inte ska ta alltför många tävlingar till innan vi får lov att starta i fortsättningsklassen. Vi har ju visat en gång att vi kan. Nu ska vi "bara" lyckas få till det på tävlingar också.
Därför har jag satt ihop en liten lista med saker som vi måste öva på. Säkert massa mer som jag inte kommer på just nu. Det som jag kommit på är:
- Ligg - vet inte vad det är med det men det går spöken i det just nu. Hon vill verkligen inte det där med ligg. Kanske är det att hon blir kall, men är inte så pigg på det inomhus heller.
- Stå - även det går det spöken i. Hon vill gärna sätta sig efter två sekunder. Väldigt konstigt för när vi gick fortsättningskursen blev hon väldigt säker i det så fort hon förstått sitt - stå - gå runt. Men på avslutningstävlingen så ville hon helt plötsligt inte det mer. Och efter det har det varit väldiga problem med det.
- Sidosteg - något som hon inte riktigt förstår meningen med. Men om vi lyckas komma upp till fortsättningsklass måste hon ju kunna det.
- Tävlingssituationen och nya platser - hon blir väldigt osäker när hon kommer till nya ställen när där är massa folk så det är något vi måste träna på. Tyvärr är det svårt att träna på när det inte är tävling. Funderar på att ta och åka runt till lite olika brukshundsklubbar bara så hon ska känna sig lite säker när man väl ska tävla.
Det är de mest akuta sakerna som jag kommit på. Sen finns det ju alltid saker som man kan finslipa på så det blir snyggare. Till exempel att vi måste ha gått tillbaka till att böja mig fram när jag ska sätta henne framför mig. Annars går hon bara förlångt eller sätter sig väldigt snett och konstigt. Men det känns inte som om det är lika akut.
Spännande läsning.
Nu när jag äntligen har en fungerande dator så har jag tagit tag i arbetet med att flytta över min gamla blogg hit. Igår när jag höll på så var det en massa inlägg kring när jag precis fått Lingon. Verkligen spänande läsning. Och man inser verkligen hur långt vi har kommit. Min lilla skrutta... Men än är vi inte klara med vår resa, långt ifrån.