Mitt orättvisa eftermäle

Tänker ofta på C. Jag gjorde så mycket fint mot henne. Men mitt eftermäle blev att jag är nåt psykopatiskt monster. Jo jag ljög och var en idiot mot C ibland och framför allt har jag varit det efter att det tagit slut.   Men jag var också en jävligt BRA kille!! - Varje dag sa jag till henne att jag älskade henne! Varje dag! - Varenda dag skickade jag massor av fina och kärleksfulla sms. Lovebombing som fan! - Skickade ofta rosor och blommor till henne med blomsterbud eller hade med mig blommor. - Jag bjöd henne på dyra resor, lyxhotell, fina middagar, lyxkrogar, överraskade med SPA-weekend, etc. Vi bodde på lyxhotell i Sthlm och Göteborg och i Miami. Ofta mycket och dyr champagne. - Men jag gjorde också de små sakerna och de små överraskningarna. Köpte med mig hennes favoritchokladkaka när jag skulle hem till henne och sånt. Gick ner på morgonen och köpte färska frallor till oss. - Jag var jättebra mot det som betydde mest för henne - hennes hundar. Jag busade och lekte jättemycket med dem. Ansträngde mig för att behandla min allergi. - Det var oftast jag som tog första morgonpromenaden med hundarna och som tog sista sista kvällspromenaden. Jag vet inte hur många gånger jag stressade som fan på min lunch för att hinna ta en promenad med hennes hundar på min lunch. - Flera gånger om dagen sa jag till henne hur fin hon är. Jag brukade säga "För mig är du perfekt!" (Hon däremot kunde ju lätt haspla ur sig "Vad tjock du har blivit", "Vilka fula kläder du har" och sånt) - Jag betalade jättemycket saker. När vi handlade var det jag som betalade allt. Ofta betalade jag flera av hennes räkningar. Flera gånger satte jag in ganska stora summor pengar på hennes bankkonto, när hennes hundar skulle till veterinär så var det jag som betalade. När hon fick en fortkörningsbot var det jag som betalade. Alla resor och restaurangbesök var det alltid jag som betalade. - Höll alltid handen på stan! - Jag tog ansvar hemma med vardagssysslorna - plockade i och ur diskmaskinen, gick ut med soporna, handlade, lagade middagar, bäddade sängen, tände ljusen, skrev inköpslistor, ja, allt man gör i ett hem helt enkelt... - Ett antal gånger tackade jag nej till jättestora jobb jag fick och där jag skulle fått 10000-tals kronor i arvode. För jag prioriterade att vara med min flickvän istället. - Jag köpte presenter, parfymer och kläder till henne.     Det mesta av det här är helt självklara saker för mig i en relation så det är inget märkvärdigt. Men jag vill bara bekräfta för mig själv att jag var faktiskt en ganska bra kille också!   - Och inte en enda gång sa jag ett enda hårt eller kränkande ord till henne! (HON däremot verkligen trummade ju in i mig att jag var "vidrig", "jag hatar dig", "var jag glad att jag vill ha dig"(implicit att ingen annan vill ju det) )   Så det klingar lite falskt när jag går ur den här relationen som the bad ass och hon som den fina prinsessan....