Ibland blir jag fan lite uppgiven....

Jag har fått min diagnos och jag kämpar varje dag med att bli fri från den. Jag gör mindfulnessövningar, mentaliseringsövingar, springer till psykolog, egenterapi med massa övningar och läser på. och läser på.  Jag pratar med mina nära och kära om det och får fantastiskt stöd från dem. Jag har ändrat min livsstil väldigt mycket senaste två åren....Men lik förbannat så tittar ju mina fula gamla beteenden fram både här och var. FAN - jag blir besviken på mig själv dem gångerna! Tänk om det bara hade funnits ett piller att ta så blev allt bra....