Har börjat berätta

I Fredags berättade jag om min personlighetsstörning för första gången till en annan person. Det var min fina kompis Jennica. Det kändes så bra att prata om det med nån som förstår och accepterar.Vi kunde till och med skoja om det på slutet. Hon frågade vad jag skulle göra på kvällen. Jag sa att jag var upptagen och hon skratta och ba "Mmm...säkert. Ofta jag tror dig nu liksom..."Nu ikväll berättade jag för en annan kompis...Miri. Hon sa att hon redan märkt mitt beteende och förstått. Det var lite jobbigt att hon sa det. För om hon märkt så är det uppenbart att andra också märkt. Det är ju iofs givet att andra märkt, men lite jobbigt när hon sa det bara. Men hon uppskattade att jag var ärlig och att jag börjat ta tag i det. Hennes man och stora kärlek i livet är tydligen lite likadan, men har inte tagit tag i det.Nu måste jag bara modig och våga berätta det här för min omgivning. En och annan kommer nog stöta bort mig, men hoppas de flesta förstår och uppskattar att jag är ärlig och tar tag i det.