Egentligen har hon gett mig det finaste man kan få

Jag har fått mitt livs finast gåva!!   För ett år sen rasade mitt liv samman. Den viktigaste människan i mitt liv som jag tidigare hade varit tillsammans med skickade en dag ett sms där hon sa att hon hört saker om mig och att hon nu var rädd för mig efter det. Sedan dess har jag itne hört något från henne. Mitt liv kraschade på flera plan.   Att göra något sådant utan någon förklaring är inte bara märkligt beteende, utan också väldigt elakt - eftersom hon bara några veckor tidigare hade velat gifta sig med mig och vi planerade barn! Nu tror jag iofs hon gjorde det för att skydda sig, för hon trodde 100% på det hon hade hört. Fast exakt vad det var hon hade hört vet jag fortfarande inte. Men det hade nåt att göra med min personlighet och mitt manipulativa beteende tror jag.   Men ändå! Nånstans är det ändå den finaste gåva jag fått! Det finns inget som någonsin i närheten har betytt så mycket för mig som denna kris som det orsakade.  Det blev vändpunkten och min krasch gjorde att jag började ifrågasätta mig själv, mitt beteende och att jag kanske hade någon form av psykisk ohälsa.   På detta brutala sätt gav hon mig självinsikt! En förståelse för att mitt beteende inte var okej. Jag började reflektera över mig själv på ett sätt jag aldrig gjort förut. Det resulterade i kontakt med psykiatrin och en insikt i att jag behöver hjälp.   Och hjälp har jag fått sen dess. Det har gjort mig oändligt glad att jag ser mitt beteende jag haft och att jag idag har verktyg att ändra mig. Men jag är också oändligt ledsen för nu har jag ju insett all skada mitt beteende åsamkat.   Men jag känner sen sån oändlig glädje och tacksamhet över att jag jag fått gå igenom det här!   Jag känner mig helt gråtfärdig när jag skriver det här. Så mycket känslor som finns i den här processen. Så tacksam. Så glad. Så ledsen. Så ångerful. Samtidigt.