Onsdag 6 september.

Idag hoppar jag föreläsningarna och ska försöka plugga på bättre här hemma än igår. Vi bor den här veckan borta och det är svårt att fokusera på sitt hela tiden. M var på migrationsverket igår och kom hem med negativt beslut. Hans liv fortsätter att ligga på paus.. Det ser fortfarande mörkt ut för om och hur snart han ska kunna börja leva det igen. Vi tar en dag i taget där. Idag är det vår andra pojkes födelsedag. E är med N i Tyskland och jag vet att han kommer bli ordentligt firad idag. Även hans liv har pausat.. Så länge de befinner sig på flykt och utan ett tryggt hem så kan de inte börja leva ordentligt. Det suger. Lagstiftningen är så sne. Man gör livsavgörande bedömningar kring människor, men människan är bortglömd i processen. Individers omständigheter tas inte på allvar. Trots att man jobbar med människor så finns ingen helhetsperspektiv. Lagen kan innebära att man skickar tillbaka människor till det de flytt ifrån, även om det är helt oetiskt och omoraliskt egentligen. Snett.Jag pratade med min kära vän Elin i förrgår på vägen hem från skolan och var då så kritisk till min utbildning och tvivlade så på att jag kommer gå ut med kunskap som inte alla andra har.. Jag bestämde mig sedan för att försöka hitta något som kan lätta på dessa tvivel. Efter att funderat med musik i öronen så hittade jag lite motivation tillslut. Jag lyssnade bland annat på en av låtarna i disney-filmen Tarzan, där man sjunger om att man tillslut blir den man vill och är tacksam för att man är den man är.. Man sjunger att "det är du som väljer vägen, det är du som ger och tar.." och efter att ha lyssnat på några andra låtar med liknande budskap så  känner jag att det nog är lite så man ska tänka i mitt fall. Jag bestämmer själv vilken betydelse den här utbildningen har för mig och den blir vad jag gör det till.Jag ska bli den jag vill vara. Så nu ska jag göra den här tiden värdefull.