2014.02.19

Onsdag: Det känns som att jag begraver mig själv och mina tankar och ändå inte då jag pratar mer en någonsin. Hur går det ihop?   Jag begraver mig i jobb, jobb, jobb.. det känns verkligen som att jag inte gör någonting annat för tillfället en att jobbar. Trots att jag har haft flera lediga dagar nu i helgen som var. men hittar ingen inspiration till saker och ting. dessutom känns det som att hela min värld fortfarande snurrar, vilken den har gjort sedan i oktober.  Det händer nytt hela tiden men jag hinner inte med och jag kan inte riktigt fokusera på någonting eller säga hur jag vill ha det. Tusen frågor som jag ställer mig själv varje dag, som jag vill ha svar på. alla känslor & människor och allt jag vill är att känna och bara få vara utan några som helst måsten. Ibland känns det som att jag tappar mig själv, även om jag också till så stor del har hittat mig själv i Malmö men det saknas något. Och ja omfamnar inte ensamheten på samma sätt som förut.. men jag vill inte ha tillbaka något som varit och när man minst anar det så hör ens förflutna av sig. Och nu... Jag har alltid varit en väldigt långsint människa och jag glömmer inte. behandla mig inte fel för du kommer få ångra det så djupt och mer därtill. Jag hatar inte, inte nu längre men jag förlåter inte heller. Inte en!  Jag måste låta riktigt splittrad just nu och det kanske jag är också... men tanken på att få göra ingenting i en veckas tid hade varit så skönt. att bara få stänga av allt. Ibland hatar jag att vara anträffbar och tanken på att alltid vara uppdaterad.   Jag behöver en ny livsstil. Jag behöver något eller någon, men aldrig vara beroende av en människa.. Jag behöver mig själv. (Och jag skulle verkligen behöva åka iväg någonstans! Cuba?) Jag behöver vår i Malmö & jag behöver INSPIRATION.   Kiss me deadly.        annie.jb