Frammegården, spökhus.

I lördags hyrde vi Frammegården i Skillingmark i Värmland för att upptäcka eventuella ting som inte går att förklara. Vi försökte ha en så neutral inställning som möjligt vid besöket och inte skrämmas upp av bara tanken på att det finns spöken. Alla ljud blir automatiskt spökliga i så fall och i ett så gammalt hus så låter både golv och tak bara av blåst i princip, så det gäller att hålla sig rätt realistisk. Först in är en liten hall och rakt fram efter hallen är köket. Bilden är taget ifrån kökets sida, öppningen in till det "öppna rummet". I detta öppna rummet finns det bord, stora byrås och en öppen spis där man kan elda. Rummet som ligger bredvid detta rum är likrummet. I likrummet kom det döende och sjuka människor för att invänta döden. Sängen sägs vara densamma. Detta var ett gammalt Hospice. Trappen upp som ligger på högra sidan av hallen. Kanske en orb som är med på bild under tavlan? På ovanvåningen ser det ut såhär: Det häftiga är att allting på väggarna är målat direkt på väggen överallt i huset. På håll ser det ut som en tapet eller en bård men vid närmare titt så är det målat. Häftigt. Rummet intill detta är också en öppet rum, likt ett sällskapsrum/vardagsrum av något slag. Sedan är det en dörr in till en liten skrubb på sidan av detta rum, där det sägs att två barn blivit instängda och dött av hunger och törst. Här var nog det enda rummet som vi faktiskt kände något. Första gången vi gick upp här kändes det ingenting, lugnt och tryggt på något vis. Fick en känsla av välbehag. Andra gången jag gick upp själv kändes det som ett motstånd att andas, som att gå emot en vägg på något vis. Syret och allting blev mer tryckt än tidigare. Alla kände samma sak, även min mamma som kom upp sist och sa att det är svårt att andas nu. Det var obehagligt men inte mer än så. Källaren kollade vi in också men det var så mörkt där nere trots ficklampa att bilden blev inte så bra men slänger med den ändå. Lågt i tak var det där och det sägs vara jätte äckligt där nere men vi kände ingenting alls. Sedan sägs det att aktiviteterna går upp och ner i detta hus, antingen känner man jätte mycket eller ingenting alls men den erfarenheten vi fick var inte att källaren var läskig överhuvudtaget. Summan av vår upplevelse är: Luften i huset är väldigt instängd, därav tryck i huvudet. Golvet låter, är ojämnt och huset lutar. På vissa punkter i huset lutar golvet riktigt mycket, som ger en känsla bara det. Trappen är rätt brant som gav mig lätt andfåddhet bara det. Men den ena gången på övervåningen då det blev svårare att andas hade jag gått i samma hastighet i trappen som innan, ändå kände jag trycket över bröstet.När vi satt i det öppna rummet på övervåningen så kände jag en lätt elektricitet över benen, som att något pillade på mig där. Min mamma och syster kände samma sak men min gubbe kände ingenting.  Min mamma tyckte att någon tog henne i handen vid något tillfälle och hon kände att något är här men hon blev rätt tyst i huset, som att hon blivit lite slagen på fingrarna. Min gubbe däremot kände trycket över brösten som vi andra också kände men det var nog allt. Han är inte mottaglig för sådant och är inte rädd för något vad jag vet. Han pratade istället om att han gillar denna miljö, typ av stuga och tystnaden.På undervåningen när vi satt tysta så hör man ljud men det är svårt att säga om det blir av att det blåser? Huset är ju gammalt. En bit bortåt fanns det en camping också som man kunde höra några ljud ifrån på utsidan av huset. Svårt att veta. Vi hade på Ghost appen på telefonen och rösterna vi fick igenom pratade mer där än någon annan stans. Men appen är inget som jag tror på till 100 utan bara ett "roligt" komplement.