Om plugg och sjuka krav

Jag har alltid varit ganska nöjd med mina betyg, jag har legat relativt högt utan att jag behövt anstränga mig så mycket. Jag har haft väldigt lätt för mig i skolan. Men jag undrar hur skolverket tänker, hur dom tror att vi elever ska orka med? I årskurs 7-9 hade vi fortfarande G-VG-MVG systemet vilket jag tyckte funkade bra. Men nu, herregud vad hårt jag får kämpa för att åtminstone försöka ligga kvar på samma betygsnivå som tidigare. Och då tänker jag på alla som verkligen har det svårt i skolan, som får kämpa så mycket hårdare än vissa andra för att ens uppnå godkända betyg.  Om jag som snittar på C inte kommer i närheten av vissa utbildningar, vad ska då de som snittar på E komma in på? Jag menar absolut inget dumt, det är bara sjukt hur höga antagningspoängen är.  Hur länge ska vi orka?   Vi har ju liv utöver skolan som vi också försöker hinna med. Träning, hobbyer, partner osv. Det är som att gå balansgång, många vinglar men klarar det ändå och ännu fler ramlar ner. Hur mycket orkar man försöka innan man ger upp? Och utöver det "vanliga" livet är det dessutom många som har problem hemma, med familjen eller så. Allt fler elever ger upp i skolan, och det är faktiskt inte det minsta konstigt.    Jag blir så himla ledsen när jag tänker på att vidareutbilda mig, jag vet ju inte vad jag vill bli och vill hålla så många möjligheter som möjligt öppna. Nu snittar jag på C i betyg men jag måste höja snittet till minst B om jag ska ens ha en chans att komma in på vissa utbildningar jag funderar på. Det är faktiskt helt sjukt. Man orkar inte. All den här stressen och pressen är helt galen.    Känner mest såhär just nu: