TVÅHUNDRATRETTIOFYRA

Detta är jag. För snart exakt en vecka sedan satt jag en timme hos en tjej, som slutade med att jag hade mitt hår i min famn. Passlig längd och nostalgitrippar tillbaka till 9:an då jag senast hade pannlugg. Rätt bra beslut måste jag säga, att återuppliva gamla minnen, och göra dem till något nytt, förväntansfullt och bättre.   Ooh, vad jag är förväntansfull. Jag vill springa ner i solvarmt vatten och dyka, gå på rågfält med händerna utsträckta, stå under mitt rosa paraply i regnet och sätta mig ner på en rutig picknickfilt med klänningsfållen runtom benen, och stilla se solen gå ner och ljuslyktor i papper värma augustinatten. Allt detta medan jag lyssnar på Linnéa. På hösten.