Rädd för ensamhet

Fick en kommentar som jag tänker att jag ska svara på:  Kikade in på din instagram och blev nyfiken. Är det samma kille som du är tillsammans med nu - som innan paradise hotel? :)  Svar: Jag gissar att du menar om killen som jag var tillsammans med i 3,5 år är samma som jag är tillsammans med nu. Och det är inte samma kille. Linus som jag nu är tillsammans med, träffade jag innan jag åkte till Paradise Hotel, men vi var då ingenting seriöst, men efter att jag kom hem började vi träffas på ett mer seriöst sett, och sedan dess har det varit vi.  Jag har alltid varit förhållande-typen och kommer nog alltid att föredra det. Jag hatar att vara ensam, det är det värsta jag kan tänka mig. Att leva ett ensamt liv. Både att vara själv och  att vara ensam avskyr jag, även om det är bra i vissa mängder - så finner jag inte lugnet i det. Det kan bero på att jag heller aldrig varit ensam. Jag har alltid, alltså alltid, haft pojkvän, och om jag inte haft pojkvän så har jag alltid haft en bästa vän som jag umgåtts med 24/7. Sjukt jag vet. Men sant.Jag tror att min längsta singelperiod de senaste 10 åren har varit 4 månader. Jag förstår inte grejen med one night stands, har aldrig riktigt förstått mig på det. Det blir så mycket bättre med en fast partner (Om man hittar en kille/tjej som är bra så klart), på alla plan, enligt mig. Man behöver inte ha det som en etikett klistrad i pannan, om ni förstår vad jag menar, men att hålla sig till någon som efter ett tag vet vad man gillar eller inte gillar, tror jag att man vinner så mycket mer på. Beroende på vad du är ute efter. Sen kanske jag har haft tur att jag har träffat snubbar som har varit bra, och att jag faktiskt är väldigt kär i kärleken, har alltid varit det.