OUR MONDAY

Det här blir en sent godnatt-inlägg för min del, klockan är nästan ett. Jag har försökt uppdatera er hela dagen men internet har strulat som tusan så vi får se om ens det här inlägget kommer upp. Jag är fortfarande kvar i min kärleksbubbla till New York och den verkar jag inte komma ut på ett tag. Har insett att jag någon gång i livet kommer behöva bo här, även om det bara är en två månader. Det finns så otroligt mycket roligt att göra, fem dagar är alldeles för lite, men på ett sätt också väldigt lagom. Vi har fyllt våra dagar till bredden och haft fullt upp med museumbesök, promenader, shopping, middagsbokningar, och så vidare - tiden har knappt räckt till och desamma med energin. Varje kväll har vi somnat som små barn med värkande fötter och med ett leende på läpparna. Vår måndag utmärkte sig lite extra från de andra dagarna, nödvändigtvis inte för att den var bättre än våra andra dagar, men det är något speciellt med att få strosa runt i en stad som turist när resterande av landet har sina vardagliga  rutiner. Känna av är New York pulsen påriktigt!  Kasper och jag började vår morgon med ett besök på The Met museum. Vilket museum! De hade tavlor på 1800-talets utställning som jag aldrig tidigare sett, inte ens på bild och det är ovanligt när det kommer till just det århundradet, vi studerade nämligen 1800-talet otroligt detaljerat i London. Solen strålade nästan hela dagen så vi bestämde oss för en promenad i Central Park efter museet. Mäktig känsla att se alla skyskrapor skymta bakom träden. Jag invigde min nya rosa dröm, om jag kände mig fin? Fin som aldrig förr. Kändes helt rätt att strosa runt Manhattan kläd som en rosa bakelse, kappan matchade jag med Derek Lam brillor, min The Kooples väska och mina favorit jeans från H&M consious collection. Efter shopping, lunch och besök på Rockefeller Center begav vi oss ner mot Brooklyn igen. Jag hade nämligen bokat drink-dejt med Melany. Melany och jag träffades i London och har sen dess haft massor av kontakt, hon flyttade tillbaka till New York efter redan en termin i London så vi hade inte setts på nästan ett år. Kärt återseende minst sagt! Vi skålade i varsin drink på Sweet Polly och pratade om allt som hänt det senaste året. Vidare från drinken mot magsik middag. Maja hade bokat bord på Al Di La Trattoria. Förväntningarna var skyhöga då vi alla hört och läst recensioner om restaurangen, alla positiva. Om vi kan instämma på dem nu i efterhand? Ja! Allt var sådär löjligt gott som nästan bara italiensk mat kan vara. Pastan var perfekt kokt och vinet smakade extra gott efter mils promenader. Nu somnar jag snart med datorn i knät, men vi hörs snart igen. Massor av kärlek.