Karis Karjaa

Efter min inlärningstur på Hemmet på fredagen tyckte mamma att jag skulle sätta mig på tåget och komma till Karis för att vila ut mig. Och efter lite planeras så gjorde jag faktiskt det, jag tog katterna i buren och traskade iväg till tåget. Fredagkväll tog jag det lugn, åt gott och kollade på idol före jag somnade på soffan. På lördagen blev det lite mer fart och fläng, vi började dagen med frukost på Wi-Box och sedan blev det ett besök till Ekenäs.  Under dagen kom bland annat morföräldrarna och kusinerna på besök, mamma har hand om 6 små kattungar för tillfället då de har så fullt på Skeppsdal, så alla ville ju mysa med dem. Mot kvällen kunde Felicia och jag förstås inte hålla oss från festandet, utan på nåt sätt hamnade vi på Santa Fé, det är ju lite så det brukar gå när Felicia och jag är på samma ställe och det är fest någonstans. Det blev iallafall en riktigt bra kväll, träffade både Mikko Sipola och Geir Rönning som var där och uppträdde (eller egentligen var det bara Geir, men hur skulle Mikko kunna hålla sig från scen? Eftersom det blev en relativt lugn lördagsnatt så mådde jag riktigt bra nästa dag, jag träffade Sofia ett varv före hon åkte tillbaka till Helsingfors, firade mamma och pappas bröllopsdag och kollade film. Hade dock en "liten" mental breakdown också... På lördagen fick jag tillbaka min telefon som varit på service i två veckor, allt gick på garantin vilket jag var glad för. Först fungerade den hur bra som helst, men redan på lördagkväll märkte jag att skärmen igen såg konstig ut. Alltså visste jag att det var service som gällde igen... och det skulle även gå på garantin, så okej. Men inte nog med det. På söndagen lägger jag telefonen på biltaket för att rätta till mina kläder, och ett tu tre ligger telefonen på marken med spricka i baksidan. Jag ville sätta mig ner och gråta just där och då, kände mig så jävla misslyckad. Men jag förde in telefonen på service idag, gubben i gigantti verkade positivt inställd till att skärmen iallafall borde gå på garanti då den tidigare också haft fel... Så jag håller tummarna för att jag om två veckor får tillbaka en fungerande telefon, med eller utan spricka i baksidan. Nu är jag tillbaka i Åbo, har äntligen fått allt uppackat och varit via butiken ett varv. Så nu blir det att lägga sig under täcket och ta det lugnt!- Amanda