Hemresan

Vaknade upp av en smäll idag, men drömde nog vilket gjorde att den där nysen Fredrik tydligen gjorde hördes som en smäll. Vi packade ihop oss, gjorde i ordning oss och vandrade sen ner till frukosten. Idag är jag riktigt riktigt trött, ångesten är ganska hög och känner mig väldigt nere. Det sköna med dagen är att vi egentligen bara skulle strosa runt i lite affärer och den även käka lite lunch.  Vid cirka 12-tiden skulle bussen upp mot flygplatsen gå, vi var där tidigare rädda för att missa bussen så vi satt där och vänta och det fylldes på allt mer och mer folk. Fick dessutom sett den finska familjen snabbt en sista gång medan vi väntade, men de såg tyvärr inte oss. Till slut kom den och alla stod redo, men då åker den förbi oss och vi inser att den är alldeles full. Här började vi få lite panik, trots att vi visste att vi hade mycket tid blev vi ändå ganska oroliga. Men det kom tillslut en till, vi var på först och alla folk lyckades faktiskt komma med även fast vissa fick stå. Den 30 minuter långa resan till flygplatsen var läskig, vacker och mysig. Det var en liten bebis som satt framför oss som var helt underbar, hon log och skrattade åt oss. Ville vinka och få highfive hela tiden. Men stupen ner utanför bussen är hemska, man kör så nära och det är så otroligt högt upp. Svindel på hög nivå, men vi klarade det och vi kom fram till flygplatsen.  Väl på flygplatsen väntade vi i ett par timmar, tog det lugnt och åt lite kakor. Insåg att flygplanet sen var ganska litet propellerplan (som första vi flög från Landvetter) men det gick ganska okej. Mådde lite dåligt dock, lite snurrig i huvudet och en del ångest med lite illamående. Och vi saknade Finnair en del då de hade så god dryck på planet, någon blåbärsjuice. Flygplatsen i Zagreb var lugn och kändes okej.  Nej men hörni, såklart blir det samma lilla flygplan mot Frankfurt med. Över alperna dessutom, vi trodde det skulle bli mycket turbulens men så blev det inte. Jag försökte lösa lite korsord för första gången på planet denna gång, kände mig liiite lugnare för att kunna försöka fokusera på något annat iaf när vi väl var uppe i luften. Då var det väldigt skönt att tänka på annat, men i landningen gick det INTE att fortsätta fokusera på det. Landningarna är verkligen värst, men annars uppskattar jag ändå att vi har lite mellanlandningar (när det går bra😅) för då hinner jag ta en paus från panikångesten och slippa känna mig så fast.  På Frankfurt flygplats tog det oss evigheter att komma till rätt gate, gigantiskt här! Men tillslut hittade vi och där fanns det även lite mat som vi fick i oss. När vi satte oss för att vänta hamnade vi bredvid några trevliga svenskar, som pratade på om lite allt möjligt och vi förklarade våran galna resa för dem.  Detta flygplan är större och kändes mer bekvämt, vi hamnade visst på emergency exit platserna, allas liv hänger på mig (nä men seriöst, lite läskigt faktiskt) men mycket plats!  Väl framme i Sverige så går vi raka vägen ut till bilen, men blir kollade av en söt vovve om vi hade knark med oss också. Så duktig, blir så fascinerad av dessa hundar som funkar så. Han markerade inte som tur va, då hade man blivit förvånad haha. I bilen vid 00 och sen bara att rulla hemåt Jönköping. Rakt ner i sängen när vi kom hem vid 02, så otroligt skönt att sova i sin egna säng!