Ung och bortskämd.
Jag följer detta program slaviskt haha. jag tycker det är så jäkla underhållande. Jag är mycket för dokusåpor, som ni kanske vet eller inte vet, men nu så. Dem här ungdomarna är ju mer, dem vet ingenting, dem kan inte äns tvätta. Dem vet inte hur de är att jobba and so on. Så ja.. dem.. har ju en del att lära sig. Men det verkar som de har fått bättre grepp om verkligheten nu än första avsnittet. Och det är väl bra.. haha. Äntligen har jag sett att det finns folk som är värre än mig, mina vänner och familj och expartners har alltid stört sig på att jag är bortskämd. Men dem bör ju se människorna i detta programmet innan dem äns yttrar sig om det. Hur jag är bortskämd.. ja jag har ju aldrig haft brist på något i mitt liv. Sen har det funnits gränser också. Jag har inte fått precis allt jag velat ha. Men nu när jag flyttade till eget hjälpte mina föräldrar mig otroligt mycket. De har köpt grejer och så, mest för jag hade ju inte mycket pengar och jag fick verkligen börja om från noll, då mitt ex ägde varenda möbel vi hade tillsammans. ja förutom mina sängbord men dem har han ju betalat av. Tänk ändå, jag fick lägga hela min lönjävel på att köpa möbler. Visst det har gått skitbra o så, men utan mina föräldrars pengar vid sidan om hade jag inte haft allt. Vilket jag uppskattar väldigt väl. Folk anser jag är bortskämd för dem hjälper mig med jävligt mycket. Men med tanke på hur min höst var, så är det inte så konstigt dem vill hjälpa en. Jag fick ett körkort som kostade en del också så jag kan inte säg att jag inte får saker hahaha. jag får mer än väl. Mina föräldrar har kanske curlat mig och min bror, men vi har också fått jobba för saker och ting. Jag tex har fått vara på laserdome rätt mycket i mitt liv och därav har jag fått min del. Sen har jag kanske fått mer än vad jag förtjänar men haha. men jag har ju också kämpat för saker. Jag har vuxit så jävla mycket efter jag flyttade själv. Mycke ansvar man skulle växa in i. Men jag gillar det, de är lite ensamt ibland o så men jag trivs som fan att vara själv. Så det var ju både på ont och gott att det blev som de blev. jag fick växa i mig själv mer. Så jag tror absolut allt händer av en anledning och detta var en anledning till att jag skulle växa upp från en bortskämd unge till o bli mindre bortskämd och bli mer självständig.