Att ge upp, kasta in handduken eller kämpa vidare?

Ibland är livet som en boxningsmatch, ibland måste man kasta in handduken eller rent av ge upp vissa saker, mål, och drömmar. Men jag tycker man inte ska ge upp sin dröm, skjuta den på framtiden kanske. Vad tycker ni?? Ibland kan det vara bra att kasta in handduken men man ska inte ge upp helt och hållet gällande saker man är passionerade kring.  Jag hade tänkt att köra Öppet Spår under 2016 men efter att vintern inte varit den bästa och jag har inte tränat tillräckligt för att kunna utföra loppet. För att vara realistisk har jag valt att inte utföra loppet, dock kan jag istället satsa på att åka Öppet Spår nästa år eller göra ett annat lopp. Kanske något som passar mig bättre. Jag lyssnade på en dokumentär på P3 Sveriges Radio, programmet "Verkligheten". I detta program berättade en tjej om sin historia, en tjej som i tidig ålder hade fått en diagnos att hon kommer att bli blind på grund av en obotlig ögonsjukdom. Dock ville hon inte hejdas av detta faktum att hon kommer att bli blind. Hon kämpade och gick ut gymnasiet med höga betyg. När hon träffade en handläggare på Arbetsförmedlingen fick hon frågan om hon inte borde bli sjukpensionär vid 18 års ålder. Hon blev förbannad och gjorde något sin situation. När programmet sändes var hon 22 år och hade uppfyllt alla hennes drömmar hittills, hon planerade att bestiga att bestiga Kilimanjaro och gjorde sig psysiskt och mentalt förbered för sitt äventyr.  Hon hade bestämt sig för att lyckas med sina mål.  Hon valde att inte ge upp. Hon valde att kämpa och inte kasta in handduken. Dock insåg hon att vissa saker kräver hårt arbete och träning och för att nå sina mål. Tillbaka till mig och min situation kommer jag att för eller senare åka och klara av ett Öppet Spår lopp. Eller annat lopp eller äventyr. Efter ett antal års upphåll från mina studier ska jag nu fram tills sommaren skriva min C-uppsats och plocka ut min examen i miljövetenskap. Samtidigt som jag söker arbete. Kram på er därute =) /Joel