för att det kanske är det allra viktigaste.

Nu är det gjort. Nu sitter den där. Och jag kommer se den varenda dag så länge jag får promenera runt på den här jorden. Den ska påminna mig om att lyssna riktigt noga till den där magkänslan, våga bryta upp, flytta långt bort, flytta hem igen, skita i allt, vara så fruktansvärt kär och öppna bröstbenet på vid gavel, se de där drömmarna i vitögat och ta dem i handen, säga ifrån högt och hårt, vara naiv, nyfiken och fucking true to yourself. Ha mod.