Decembersöndag; adventsbrunchen

Igår, tredje advent, var jag på adventsmys i mitt favoritkollektiv Bob. De är världmästare på att styra upp bra häng och detta var inget undantag. Jag vaknade vid tio efter en fin utekväll på Yaki Da med levande filmquiz (jag glömde mitt minnekort till kameran och kunde därmed inte föreviga, som jag grämer mig) och begav mig mot Hjällbo. Marie hade sagt att jag kunde ta med mig någon spexig smaksättning till fudge så jag gick till en grönsaksbutik och köpte inte turkiska majrovor som på bilden, utan lime och ingefära. Kändes lagom spexigt.   Hos Bob var julstämningen hög. Långbord, en sex (6!) timmar lång julspellista, hembakade pepparkakor och perfekt krämig gröt.    Julgranskitch.   Gustaf! Vi åt och åt fler clementiner än vi kunde räkna och pratade om feministisk teater, minnen, smärta, sunkiga studentkorridorer, att sticka sockor från olika håll och olika länders julläsk. När vi ätit upp umynnade det hela i allmänt pysslande där alla antingen broderade, stickade eller målade naglarna. Ah, tanthäng for the win.   Jag tog min sedvanliga husesyn och fotade de fina fönsterprydnaderna.   Kände att jag genast måste införskaffa en sådan här fin stjärna innan advent går och tar slut.   Erik stod som vanligt för det festligaste piffet, en uppochnervänd plastgran full med ljus och kulor i taket med långa glitterslingor åt sidorna. Såg ut som ett sorts julpsykedeliskt cirkustak.       Även minsta krukväxt var pyntad och i fönstret hängde ännu en stilig stjärna. Och där hängde vi och softade i många timmar innan sömntimmarnas frånvaro gjorde sig påmind och jag fick pallra mig hem. Men fint vare, mycket fint.