FRIHET

Jag rör mig fritt, kommer alltid att göra. Jag är fri inför livet, rädd och ömmar om det, men väljer att kasta mig ut och ge mig hän. Låta stömmar ta tag i mig. Om jag känner något så känner jag det fullt ut. Saknar jag så gör det ont i bröstet, älskar jag vibrerar hjärtat och är jag trött släpar jag stegen i marken. Allt finns och allt kommer att kännas - det är så jag väljer att finnas. Att möta mig är som att möta ett kaos, en virvellvind. Jag väljer att dela mitt innersta och jag väljer att gå in i känslan och visa den, förvirrande för vissa, bekvämt och tryggt för alla. Jag tror att alla någon gång känner det där kaoset - men att vissa inte vågar erkänna eller möta det. Att befinna sig där är jobbigt men inte omöjligt, jag tror att det stärker och lyfter. Vissa ser inte eller förstår inte att jag är känslig men att jag ofta vet. Jag är duktig på att sätta ord på mina känslor, tar mig tid till att identifiera för att kunna förändra. Problematiken kan uppstå om jag antingen inte känner mig trygg eller när jag känner att jag är ensam fastän det är en eller fler som har gemensamt ansvar. Min känsla är inte alltid resonlig, inte heller konstant. Det finns mycket inom mig som jag känt och mycket som jag kommer att känna - det gör mig lycklig av att veta att det finns så mycket mer. Som barn, som husköp, som arbete, som platser att besöka, vänner att finna, kärlek att möta och förlora. Det finns så mycket som jag inte vet och jag är ödmjuk inför lärdomar. Vidga vyer gör att jag känner mig fri, situationer där jag får uttrycka mig - då är jag fri. Jag är fri inför livet och väljer att vara på mitt lite stökiga och knäppa jag - det ger mig glädje, ro och lycka. X