I bland kommer döden

Ibland kommer döden en väldigt nära. Den är något naturligt. Att födas och att dö går hand i hand. Alla vet det. men ingen vet när den ska komma. Jo,,att det tar 9 månader att födas! Vet vi ju!! Men det här med döden Vi har haft med göra med döden 3 gånger på 15 dagar. För mig, är det för tätt. Tomas kusin Rolf gick bort till nyår. Och så Ruffa nyårsdagen.Torsdagen den 13 straxt efter kl 10 ringer min mobil. Jag ser på displayen att det är Birkagården, Geria. Och jag vet att nu har något hänt. Birkagården är demensbordet som min svärfar, farfar Lennart bor på. Geria är vår   VC. Tomas sitter vid köksbordet,så jag tar mobilen och går ut. Det är läkaren som ringer. Och en kall klump i magen kommer. Jag säger att jag förstår att det har hänt någon med Lennart, Läkaren blir tyst, och säger, ja, jo, det är tyvärr så att  Lennart somnade in i morse. Vid straxt efter 7 på morgon. Det blev tyst en stund, Jag drog efter andan. Och tänkte Shit! Hur ska jag säga det här till Tomas & svärmor Barbro. Jag går tillbaka och berättar som det är för Tomas. Att farfar  har gått ut från sitt rum, till  det gemensamma dagrum/sällskaps rummet där "köket " ligger öppet oxå.  Säger att han är hungrig. Personalen, säger att han får vänta lite! Att han kan gå sätta sig i sin älsklings fåtölj! Han går dit, sätter sig, drar en djup suck. Och somnar in. Vilken skön död!! 95 ½ år gammal. Att bara få somna in! Lugnt och stilla. Jag funderar bara på, HUR dom får in honom i hans rum!?  Bär dom honom in? Lyfter dom honom,? Drar de hela stolen till rummet? Det spelar ju ingen roll!! Jag vet ! Men det är mina tankar!!Inte kan vi berätta det här för farmor på telefonen. Emma, kan jag inte bara heller ringa till så där. Jag bestämmer mig för att ringa till Emmas jobb. Och be att någon där, hämta Emma så att hon inte är ensam när jag  berättar. Men vem svara då??!! - Välkommen till Hans & Greta, Det är Emma! Men! Satan!! Jaha! Så gick det med den planen! -Hej, det är mamma! -Hej!  så blir hon tyst, och sänker rösten, -Varför ringer du på det här numret!? Vad har hänt!! Emma blir ledsen givetvis, Och med tårarna rinnandes, säger hon, -han kunde  väl fått ätit först!? Jag håller med !! Vem vill dö hungrig?? Inte jag i alla fall..........Hon kommer hem till oss. Vi lägger upp nästa plan, den som gäller farmor.  Vi tar 2 bilar ner till farmor. Jag ska gå in först, Tomas & Emma  väntar vid dörren. Ingen i köket, ingen vid TV`n.......Har det hänt henne något oxå?! -Ingen på toa, sovrummet, datan! Vart är hon?? Vi tittar på varandra....Tomas springer  ner i källaren!  Tänk om  hon har tagit permobilen ner till farfar.....Men den står kvar! Däremot ...rullatorn är borta!Då drar Emma sig till minnes ...Hon ska till Geria nästa vecka! Hon är nog och tar prover!  Och där. , på Geria hittar vi henne. Och vi kan berätta vad som har hänt. För att sedan åka bort till Birka.  Och där på sitt rum, ligger han. Alldeles slät och  fridfull!  Jag tittar mig omkring, och funderar på vart vårt julkort med alla hundar  & Diezel är?? Jag kan inte hitta det?! Efter en stund kommer Tomas ut från toan med tårarna rinnandes...Där på rullatorn sitter kortet! Så att hela tiden kunde se dom!! och vid sin matplats har han ett kort på bäste hunden, Ruffa!! Vi gråter tillsammans.....Jag gråter, både över Ruffa och svärfar.....När jag träffar Mathias senare, kramar han om mig och säger: -Gittan nu kan du vara lugn! Ruffa kommer aldrig mer vara hungrig!! Lennart kommer att mata henne!  Och det känns skönt!!// Kram & Voff Gittan