gammalt blogginlägg
har fått upp min gamla blogg nu som jag skrev i början när jag blev mamma och kämpade med att få ett ordentligt liv. finns ett blogginlägg där om Krille såklart som gav min blogg över 100 sidvisningar. det spelar iofs ingen roll, men tänkte dela med mig av det nu iaf: "Hösten 2007 började jag på folkhögskolan i Bergsjön, Göteborg.Jag och min tjejkompis Angelica satt och kollade in killarna i klassen för att se om det var något att ha.I Hörnet mitt emot där jag satt, fanns HAN o jag sa på skoj till Angelica "Han ska jag ligga med innan terminen är slut"Hade jag ändrat uppfattning om jag hade vetat det jag vet nu? Det tror jag inte, för att oavsett vilket jävla helvete jag gått/går igenom på grund av denna kille, så har jag upplevt nått av det finaste med honom. Vi delar idag världens underbaraste son. Han gav mig en dröm att kämpa för. och jag står här idag MYCKET tack vare honom.Och vill han säga att allt bara var på låtsas, och onödig idioti så fine by me. Men min sons pappa är ett fetekapitel i mitt liv som jag tror långt ifrån är färdigtskrivet. och jag vill inte tro att allt bara har varit åt helvetes. det vet jag att det inte har varit. för vi delar det finaste. och det är tack vare honom jag står här idag. Han gav mig drömmen, hoppet och viljan att kämpa för att stå där jag står idag. Även om det var meningen att det var vi som skulle stå här. Och tro mig, det känns verkligen att du inte är här med oss. som det var tänkt. jag ville verkligen dela detta med dig!Det sjuka med att älska någon så mycket är att skillnaden mellan kärlek och hat är hårfin. För det finns INGEN som jag kan hata så djupt som jag hatar den här killen. Därför att precis som han kunde få mig känna som att jag svävade på små rosa moln, vara den vackraste och mest betydelsefulla tjejen som någonsin levt kunde han få mig att känna mig som om jag inte ens va värd att pissa på om jag brann, så värdelös som människa. och att det inte spelade någon roll vad jag gjorde för det var ändå fel..och K.. Förlåt mig för de misstag, fel och faktiskta svek jag gjorde mot dig. Jag har menat varenda ord jag sagt till dig vackra som hårda.. Förlåt för att jag uppenbarligen gjorde dig besviken när jag inte längre var den bruden du blev kär i. För att jag valde en annan väg att gå och verkligen ville ha med dig på den.Jag tyckte du var värd den familj du aldrig haft, som jag trodde att jag kunde ge dig. Som jag tyckte du förtjänade.Förlåt för att jag trodde på dig. att jag trodde du var någonting du inte är. Och av hela mitt hjärta hoppas jag verkligen att du är lycklig nu. att hon är allt jag inte är.Men jag önskar verkligen inte att det blev så här. Än idag vill jag ringa dig, för att berätta hur det går.Varje litet steg våran son tar vill jag berätta för dig. Jag vill fortfarande dela allt det med dig!Jag vill berätta för dig att psykfallet som kallade mig för Dödens drottning ska ha barn med en annan dåreJag vill ringa dig för att bara höra din röstLigga i din famn när jag behöver tröst..Men framför allt önskar jag verkligen att du bara kunde försvinna ur mitt liv!Att mitt hjärta inte skulle säga emot mitt huvud och att du faktiskt aldrig hade gjort så som du gjort mot migdet fina som det hemska.."Detta skrev jag för 3,5 år sen. då du första gången övergav oss.. och även om du nu inte bara är iväg o pundar o lever med en annan, så är mina känslor detsamma.Kommer jag någonsin kunna gå vidare och glömma dig och det vi hade?