Bristningar, fula & äckliga - Talar ut

    Jag blir ofta himla ledsen över mitt utseende. Även fast man tänker att man inte påverkas av alla skönhetsideal i media osv så sätter det sig inne i huvudet på en. Man tänker på de mest värdelösa sakerna och hakar upp sig på det. Jag tror till exempel inte att någon annan än du själv bryr sig om ditt födelsemärke på armen som du varje dag får dåligt självförtroende över bara för att du aldrig sett någon med ett likadant. Ni hör själva hur det låter liksom.    Men det jag ville ta upp lite i detta inlägget är bristningar. Bristningar har och får nästan alla människor och det är naturligt. Man kan också få det nästan överallt på kroppen och en anledning till att man får det är där att huden inte riktigt hinner med när kroppen växer. Den töjer liksom inte ut sig så som den gör på andra ställen. Jag tänker inte direkt på det om jag ser någon annan som har bristningar, om dom inte är extrema och typ i ansiktet eller något. Nej men ni fattar vad jag menar, och om jag nu lägger märke till det eller tänker någonting om det så tänker jag oftast "Stackars den personen, hoppas hen inte mår dåligt över det" eller liknande, alltså dömer jag absolut ingen över det utan jag hoppas mer på att personen i fråga inte mår dåligt över det/känner sig ful eller något annat negativt, för man kan faktiskt inte hjälpa det.    Jag blev nyss väldigt ledsen när jag hoppade ut ur duschen och skulle smörja in mig. Jag har bristningar på hela rumpan (det låter faktiskt mer extremt än vad det är) och det är inte ofta jag ser dom, hur ofta kollar man på sig egen rumpa liksom? Men i alla fall så såg jag dom när jag skulle smörja in mig och jag ville nästan börja gråta. Jag tycker det är så fult och det känns verkligen äckligt att veta att andra människor kanske också ser dom och tycker samma sak som jag om dom. Även fast jag inte bryr mig när jag ser bristningar på andra så behöver ju det inte betyda att dom tänker samma sak om mig som jag gör om andra liksom. Man vet aldrig vad andra tycker och tänker, dock ska man inte behöva bry sig om det heller men så blir det alltid ändå. Jag mår så dåligt över att veta att dom finns där och bara ser fula ut och att jag inte kan göra speciellt mycket åt dom. Dom har också blivit lite värre sen jag började träna rumpan mer och då känner man ju lite för att sluta bara för att man inte vill ha fler men samtidigt så har jag ju märkt ganska mycket resultat på den träningen så det blir liksom dubbelmoral och väldigt svårt att veta hur jag vill göra. Även fast jag känner mig väldigt ful och äcklig med dom så tänker jag inte sluta träna, utan jag hoppas istället på att dom försvinner med tiden eller att jag hittar något sätt att få bort dom lite på.    Jag är inte nöjd över att visa mig i bikini, jag vill så klart inte att folk ska se alla mina bristningar, även fats jag vet att det kanske bara är jag som tänker på att dom finns där. Jag blir bara så obekväm och självförtroendet åker ner på noll och det är svårt att försöka få upp det igen eftersom jag börjar tänka på det varje gång efter jag duschat. Jag har också börjat få bristningar (dock inte alls tydliga) på brösten och jag bara blir ännu mer deprimerad av och där känns det nästan omöjligt att ens försöka få bort dom. Jag vet ju hur uttöjd huden är där vid och det finns ingenting som skulle kunna göra mina bröst mindre och få bort bristningarna.  Jag kommer få leva med mina bristningar men jag måste bara lära mig att det inte är hela världen. Det finns folk med mycket större problem och det är egentligen ingen annan som tänker på dom.    Hoppas ni är nöjda med er själva, och om ni inte är det så måste ni försöka göra allt ni kan för att bli det! Då menar jag absolut inte att ni ska ändra på er utan jag menar att ni ska ändra erat tänk. Tänk positivt, försök ta fram det positivt med dig själv och glöm inte att ingen förutom du själv är perfekt. Gör det som gör er glada och tänk inte på vad andra tycker!!    Nu ska jag sova och tagga super lite sovmorgon, jag ska göra ett tidsinställt inlägg nu som kommer upp imorgon på morgonen där jag berättar mer. Sov gott älskade ni! ♥   Be the perfect you