Berättelsen !
Hejsan! Lovade ju att jag skulle lägga ut en del av berättelsen innan, men nu är det så att början är jättedålig, så kommer skriva av den delen som är bäst (enligt mig) Så få ni säga till om ni vill ha hela! <3 Bussen började köra. I början av resan va det rätt lugnt, sen så började Pontus och några andra tjata och vara sådär omogna som killar brukar va. Efter ett tag fick läraren nog. "STANNA BUSSEN!" Bussen stannade och hon drog bort Karl från hans plats jämte Pontus och bad mig att sätta sig jämte Pontus istället och kastade ner Karl jämte Jannie. Det blev genast mycket tystare. Efter ett tag tog jag fram mobilen, mina hörlurar och satte på musiken. Jag hann bara lyssna på 3-4 låtar innan jag såg att Pontus hade somnat. Jag tog ett kort på honom för skojs skull och puttade till honom lite så att han vaknade. "Har du inte sovit något inatt eller?" Sa jag skrattande och log lite smått. "Nej, inte så mycket" Han gnuggade sig i ögonen och satte sig upp redigt. Vi kollade varandra i ögonen flera sekunder, det kändes som en evighet. Men kollade bort när det vibrerade från min mobil: Erik min älskade broder stod det på displayen. Han själv som hade skrivit det såklart.. Ta med dig mina benskydd till matchen idag, jag glömde dom hemma och hinner inte hämta dom, tack så mycket i förväg älskade systet :* Vadå smöra!?..."Killen eller?" Sa Pontus samtidigt som han slutade kolla på mig och kollade istället ut genom fönstret. "Nej, min bror. Har ingen kille." Han slutade direkt kolla ut genom fönstret och vände blicken mot mig igen. "Jasså..." "Förvånad eller?" "Rätt så.." "Skulle du vara avis annars eller?" Sa jag på skojj. "Kanske det." Jag blev chockad av svaret.Efter det blev det tyst, ett tag senare kände jag mig väldigt trött och märkte inte att jag föll till sömns. Bussen stannade, jag vaknade. Men orkade inte röra på mig, så jag låg kvar där jag låg. Tills jag märkte att mitt huvud vilade mot Pontus axel. Och att hans händer va runt min midja. "Förlåt.." Jag tog bort huvudet från hans axel och när han märkte det tog han bort sina händer som låg runt midjan. "Det är lugnt" Sa han med ett litet leende på läpparna. Vi gick ut från bussen samtidigt som alla andra och han gick till sina kompisar och jag till mina. "Är det något mellan er två eller?" Frågade Jasmin och skrattade lite smått. "Nej.. Varför tror du det ?""Men kom igen, man märker ju.." Sa hon samtidigt som hon nickade lite med huvudet mot Pontus. Jag kollade dit, han stirrade rakt in i mina ögon, men han vände bort rätt snabbt efter att jag kollade dit. Jag kollade på Jasmin igen, det ända hon sa va "Precis." Vi gick in på museet och delade in oss i grupper och gick sedan runt och kollade på alla möjliga saker från Andra Världskriget. Jag kände att jag va tvungen att gå på toa och frågade en i gruppen och dom visste va toaletterma va. "Du vet där vid alla flaggorna och kläderna från kriget är ? Därvid."Okej, tack" Sa jag och sprang nästan till toaletterna.Efter att jag tvättat händerna gick jag ut. Jag öppnade dörren till toan och svängde vänster. Eftersom dörren va ivägen såg jag inte vad som va där bakom. Jag gick rätt in i han. "Hej" Det va Pontus.. "Hej" Sa jag och kollade bort, ville inte kolla honom i ögonene efter det pinsamma som hände vid bussen. Han verkade inte heller vilja det. Efter en stunds tystnad så kom fröken och avbröt den tystnaden. "Nämmen här står ni två! Hoppas ni inte håller på med något fuffens!..." Vad sa hon !?!? Nej fy vad pinsamt. Jag kände hur röd jag blev om kinderna och Pontus blev detsamma. "Ni får gå tillbaka till era grupper nu, vi ska snart äta." Sa hon samtidigt som hon gick iväg och man hörde hennes klackar för varje steg hon tog i den ekande korridoren. Jag gick snabbt därifrån för att slippa den pinsamma tystnaden igen. Nå vad tyckte ni ? ;) Ska jag lägga ut hela ? Blir väldigt glad om ni kommentera vad ni tycker ! Obs, förlåt om det blev några felstavningar ! <3