Fel?

En av mina dåliga sidor är att jag har så fruktansvärt svårt att släppa saker som en gång sårade eller gjorde mig förbannad! Jag skulle kunna disskutera såna saker i år, ändå är jag inte nöjd? Jag kan vara ute och gå, tycka det är segt och tungt. Man tänker på allt möjligt och kommer in på en sån "där" sak, och helt plötsligt märker man hur man har ökat takten markant. Varför inte bara disskutera om det, dampa av sig och släppa? Saker som jag är säker på och inte känner mig "hotad" av längre men ändå. Det är så irriterande hur något kan vända en på en sekund! Är jag ensam om detta? Och hur jobbar man med det? Får det en att trycka bort annan lycka som man annars skulle ha tagit vara på mer? Samtidigt vet jag ju att ingen är perfekt - men om folk accepterar mina "misstag" måste jag ju acceptera andras, det måste vara ömsesidigt. Gud, man kan vrida, vända och disskutera detta i evigheter. Men för mig är det iallafall något jag måste ta tag i. För MIN skull - samt alla andras. Man ska växa tillsammans och ta vara på varje dag man får, det är inte alla som får uppleva morgondagen.