- en känsla av närhet, men varför är du så långt borta?

Idag har varit den bästa dagen på 3 långa år. Tre långa år fyllda av gråt, oro, stress och grubblerier. Tre långa år av ett flertal sjukhusbesök, så många att jag har tappat räkningen. Nu, nu vet vi. I tre år har jag gått och funderat och oroat mig över ifall jag har Cystisk fibros. Idag fick jag de orden jag har väntat på så länge. "Du kan nu betrakta dig själv som lungfrisk, även fast du måste ta mediciner när du känner att det blir tungt. Du har känsliga lungor, men din lungkapacitet är högre än den borde vara egentligen. Du är lungfrisk"  Jag trodde att jag skulle spricka av glädje och lycka när jag satt där vid det runda bordet. Jag är frisk. FRISK.   Jag har fortfarande en sådan där underbar känsla som får mig att hoppa och studsa inombords. Jag har gått runt med ett leende på läpparna ända sedan jag kom ut ur sjukhuset. Börjar nästan gråta nu när jag tänker efter, jag slipper att kalla mig själv dödssjuk. Det är så skönt att veta att jag slipper det. Jag slipper oroa mig. Fy sjutton så underbart allt känns nu.