Statistik

Första (och största) delen av statistikföreläsningen idag handlade om hur man räknar ut/ får fram medelvärde, median och typvärde. Medelvärde kan man få fram genom att man adderar ( plussar ) ihop värdet på alla variabler och delar med antalet variabler. Median kan man få fram på två sätt. 1. Rangordna variablerna efter storlek med lägsta först. Letar man reda på variabeln som är i mitten, är det ett tal är det talet lika med medianen är det två tal adderar man dem och delar på två så att man får fram medelvärdet och det medelvärdet är samma som medianen. 2. Om man har väldigt många variabler kan det första sättet vara ett jobbigt och tids krävande sätt så därför har man också ett sätt att räkna ut medianen. Formeln ser ut hå här: (n+1)/2 där n=antalet mätvärden. Räknar man ut det såhär kommer man att få ut vart medianen är på den rangordnade skalan. Då kan man ju kolla upp på den rangordnade skalan (?) vad som är medianvärde. Typvärde är det värdet som har störst frekvens. Högst antal.   Spridningsmått Medelvärde – standardavvikelse Medianvärde – kvartilavstånd Typvärde – variationsvidd   Medelvärdet brukar man visa med en standardavvikelse. Standardavvikelse kan man räkna ut med en formel. som i princip ser ut såhär: s=(summan x (X1-medelvärdet)2)/ (n-1) och sen roten ur det.  ex. om man har variablerna 234 kommer det att se ut så här: medelvärde=3 s=((2-3)2 +(3-3)2 + (4-3)2 ) / (n-1) och roten ur.    För att få fram kvartilavståndet börjar man med att rangordna datan man har samlat in. Man delar upp datan så man får en nedre och en övre halva. I mitten har man median värdet, på varjee sida om det ska man ha 50% av datan. Varje utav dessa halvor delar man upp i två nya. När man gör detta man man få tre värden, det första (mittersta) är det medelvärdet man hade sen innan. En får man fram två till q1 och q3 som är första och tredje kvartilen. Vart och ett av dem är  medianvärdet för sin sida. För att få veta q1 och q3 gör man på samma sätt som när man räknade ut medianen, först måste man veta vart q1 ligger på skalan sen kan man ta reda på vad q1 är. Variationsvidden använder man främst till typvärden . Variationsvidden är främst skillnaden mellan det högsta och det minsta värdet. Det får man ut med hjälp av den här formeln ( inte för att det är så svårt att komma på) R=xmax-xmin. Man kan inte använda variationsvidden när man använder nominalskalan.   Sen har jag läst lite ur min bok: Statistik för hälsovetenskaperna. Jag läste om olika undersöknings typer observationsstudier oh experimentella undersökningar. I de experimentella undersökningarna observerar man ett naturligt händelseförlopp men man planerar och utför ett ingripande någonstans. Undersökningen går ut på att studera effekten av ingreppet. Typ ett kliniskt försök där man jämför två eller fler behandlingar eller gör en jämförelse mellan en behandlad och en obehandlad. Exempel på den här typen av ett kliniskt försök är medicinska undersökningar där man tittar på exempelvis effekten av ett läkemedel, då delar man ut både det läkemedel som man ska undersöka och ett beprövat läkemedel eller, om ett sådant inte finns, en placebotablett. Observationsstudie är en studie på människor men till skillnad från de experimentella undersökningarna är att man här inte ingriper i händelseförloppet. Ett exempel är när man i medicinska studier studerar samband mellan sjukdomar och kartläggningar av sjukdomar. Det finns tre typer av observations studier. 1. Tvärsnittsstudie. Det är en studie som sker vid ett visst tillfälle. Exempelvis en enkätundersökning där man frågar personerna bara en gång. 2. Retrospektivstudie. Man fokuserar på dåtiden, saker som har varit. Ofta fallkontrollstudie där man har en grupp av människor som ex har en viss sjukdom, de är de personerna som man undersöker. Men sen ska man ha en kontrollgrupp som inte har den här sjukdomen. Kontrollpersonerna ska gärna vara så lika försökspersonerna till ålder, kön etc. Detta kallas att man har matchande kontroller . Man matchar då en av försökspersonerna med en eller flera kontrollpersoner och när man jämför brukar man jämföra paren. 3. Prospektivstudie. Fokuserar på framtiden.  Exempelvis en kohortstudie där man har en grupp med personer som har en viss riskfaktor och en grupp som fungerar som kontroll grupp och inte har det. Sen följer man de här grupperna framåt i tiden. För att så lite som möjligt ska påverka resultatet av undersökningen brukar man ha en dubbelblind undersökning. Det betyder att varken försökspersonerna eller den som bedömer vet vem som utsätts för behandlingen och vilka som får en placebobehandling. Däremot är det viktigt att försökspersonen vet att han/hon är med i en undersökning och att han/hon får antingen en behandling med ex det nya preparatet eller en placebobehandling. Iblandkan man till och med ha en trippelblind undersökning, det betyder att inte heller statistikern, den som sätter tolkar resultatet vet vem som har fått vad. Ett annat sätt att se till att försökspersonerna inte blir påverkade är att de får både den riktiga behandlingen och den fejkade. Men de får inte veta när de får vad. Det måste också gå en tid i mellan för att svaret på den senare behandlingen inte ska påverkas av effekterna från den första behandlingen. Det får vara allt för idag!