Biomedicinska analytikern

För de som ville veta hur slingorna blev så blev de inte jätte bra, tror jag gjorde det lite för snart efter att ha färgat håret. Iaf så blev det lite gult så i morse var jag och köpte silverschampoo så får vi se hur det funkar..   Idag har vi haft seminarium om den biomedicinska yrkesrollen, jag vet inte om jag tyckte att det verkade som att folk var så förberedda, eller så tyckte de bara att det inte kändes bra att prata kanske. I vilket fall så var det mest Jan som pratade men det han sa var i alla fall intressant så jag tyckte det va roligt att lyssna på. Men eftersom han hade lagt upp en artikel som vi skulle läsa till det här seminariumet som handlade om den biomedicinska analytikerutbildningens utveckling så tänkte jag att det kanske kunde passa med lite bakgrundfakta om den biomedicinska analytikerns yrkesroll och även om utbildningen.   Först kommer en liten kort sammanfattning på Biomedicinska analytikerutbildningens utveckling och etablering i Sverige av Bodil Persson, publicerad i tidningen Laboratoriet, 2007.    I början av 1900-talet fanns det inga biomedicinska analytikerutbildningar förlagda på universitet som det gör idag. Den utbildningen man hade fanns lokalt och var utformad för att passa laboratoriets behov. De teoretiska delarna man hade var få och man fick då följa de kurser från läkarutbildningarna som hade betydelse för den biomedicinska analytikerutblidningen.  Vid de vetenskapliga institutionerna lärdes eleverna upp praktiskt. 1939 i Örebro startade en treårig utbildning och första året antogs två elever. 1942 gick de yrkesverksamma ihop för att få en bättre utbildning, och de startade två föreningar. De som arbetade med histologiskt och patologiskt preparationsarbete bildade Svenska Preparatrisföreningen (SPF) och de som arbetade med andra typer av analyser bildade Svenska Laboratrisföreningen (SLsF). Tre utbildningsprogram utvecklades med deras hjälp. Medicinsk kemi, bakteriologi och histologi. Dessa program utvecklades och 1952 startades en tvåårig utbildning i klinisk kemi som innehöll 21 månaders praktik och 3 månaders teorikurs. 1953 startade en tvåårig bakteriologiutbildning. Första laborantskolan startades i Göteborg 1957 och efter det i flera andra städer. Under 1980-talet fanns utbildningen på 13 orter. 1965 gjordes läroplanerna generella och utbildningarna kallades nu grundutbildning till laboratorieassistent. När man sökte till utbildningen valde man också inriktning, man kunde välja mellan klinisk kemisk, klinisk fysiologisk, mikrobiologisk, histopatologisk och allmän kemisk inriktning. 1977 blev den biomedicinska analytikerutbildningen en högskoleutbildning. Mellan 1982 och 1993 var det många som önskade en förlängning av utbildningen till tre år, men detta skedde inte för än hösten 1993 när den första 3 åriga utbildningen startade. Utbildningen låg då på 120 poäng utan någon specialinriktning.         Här kommer bakgrunden till vårt enkät arbete där jag skrev om just den biomedicinska analytikerns yrkesroll.      Den biomedicinska analytikerns yrkesroll är bred, de kan vara placerade på de flesta typer av lab. De är vanliga inom veterinärmedicin, sjukvården, forskning, läkemedels- och livsmedelsindustrin (1). Utbildningen är en treårig akademisk yrkesutbildning som ger en yrkesexamen och kandidatexamen. Det är ett legitimerat yrke med en skyddad yrkestitel i Sverige. Utbildningen ges vid 11 högskolor och universitet i Sverige. Utbildningarnas mål är kunskap, förståelse, färdighet, förmåga och värderingsförmåga. Huvudområdet som är gemensamt för alla utbildningarna är biomedicinsk laboratorievetenskap som har fokus på metodiken.  Det ingår både teoretiska och laborativa metoder. I alla utbildningar ingår också kvalitetssäkring, dokumentation och författningar. Alla utbildningar har också verksamhetsförlag utbildning som ska förläggas vid ett kliniskt laboratorium (2). När den biomedicinska analytiker utbildningen blev en högskoleutbildning 1977 kom också en doktorandutbildning. Sedan dess har ca 300 biomedicinska analytiker avlagt doktorsexamen, de flesta har gjort detta vid ett medicinsk fakultet. År 2000 blev biomedicinska laboratorievetenskapen ett forskarämne (2). Biomedicinska analytikerutbildningen blev en generell utbildning 1993. Tidigare var det 5 olika inriktningar, biokemi, klinisk kemi, klinisk fysiologi, morfologisk cellbiologi och mikrobiologi. Nu finns bara den generella utbildningen och inriktningen klinisk fysiologi. Inriktningen klinisk fysiologi finns på ett begränsat antal lärosäten (2). En biomedicinsk analytiker kan arbeta inom områden som transfusionsmedicin, klinisk kemi, patologi, mikrobiologi, immunologi och genetik. De kan vara placerade på sjukhuslaboratorier, vårdcentraler, forskningsinstitutioner, medicintekniska företag, läkemedelsföretag, miljö-och hälsovårdsnämnder och inom livsmedelsbranschen och veterinärmedicin (3,4). Några arbetsuppgifter är att ta prover och analysera prover av biologisk art, det kan exempelvis vara blod, urin eller vävnad (3).  Vid en analys kan man exempelvis hitta virus och tumörer. Exempel på metoder att analysera är immunologiska, biokemiska och molekylärgenetiska metoder. Analyserna görs med hjälp av datorer och annan tekniskt avancerad utrustning (3,4). Den biomedicinska analytikern är expert på analysmetoder (3). De försäkrar att analyserna är rätt utförda och att de skickar ut rätt svar på prover och undersökningar. En biomedicinsk analytiker arbetar med sammanställning, bedömning, statistisk beräkning och utvärdering av resultatet (3). Som biomedicinsk analytiker ska man arbeta enligt vetenskapliga metoder och beprövade erfarenheter. En legitimerad biomedicinsk analytiker har ansvar för hur arbetsuppgifterna utförs men man har också en exklusiv rätt till yrkestiteln och man är behörig att hantera läkemedel (5). Den biomedicinska analytikerns arbete är viktigt eftersom provsvaren leder till diagnostisering och behandling av patienten (3). 70 % av alla behandlingar baseras på analysresultat som har gjorts av en biomedicinskanalytiker. Den biomedicinska analytikern kan arbeta inom olika fält och är mycket viktig på sjukhus och vårdcentraler (6). Syftet med enkäten var att få reda på vad allmänheten kan om den biomedicinska analytikerns arbetsroll.   Referenser   Persson, B, Wilhelmsson, M. Biomedicinsk analytiker – en profession att vara stolt över. http://hdl.handle.net/2043/7166 , 2008-04, [2011-10-17]. Persson, B. Utbildning till biomedicinsk analytiker i Sverige. Klinisk biokemi Norden. 2011; nr 3, 23. S. 44 -45 Winks, G. Vad gör en biomedicinsk analytiker, inriktning laboratoriemedicin? http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=1723&l=sv  , 2011-03-31 [2011-10-17]. Webmaster, (Lars Holberg??) Biomedicinsk analytiker. http://www.liu.se/utbildning/program/biomedanalytiker?l=sv , 2011-09-09 [2011-10-17] Höök, C , Volkmann, E, Brändström, E. ”Vad innebär legitimationen för Biomedicinska analytiker inom  Klinisk Fysiologi”. http://www.sfkf.se/upload/sfkf_old/BMA/070316_BMAdag.pdf ,   2007-04-12. [2011-10-17] s. 1-2. Edström, A, Törnqvist, F. ”Vem vill bli BMA?” http://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/26776/1/gupea_2077_26776_1.pdf , 2011-05-30. [2011-10-17]s. 4.